Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [23] Förhandlingar vid Skandinaviske Naturforskarnes 3:dje möte - Botanik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mmht mf 8« Pries, genomgär Förf. de f scdftare åren gjerda
nppUcMer, sort I fytografSsfct och Véxlgeografifkt hänseende
äro âf vigt for Lîcheonologien i aîftnâiifcet 6cn Svenska FtoraA
i syimerbet. ÄfvciV i denna, ekorn körtå hflpsäft, igettkiltitet
■aan alU for våf den fdlländdile vetenskapsfaanrteiiY koMb Intfi
aafbri^tct följer sina älsklingsvetenskapers fVatnsteg, hatftg*.
nom jegiif rönocli forskningar Le fordrar saititna vetenskapers
vidare atbilduing. ’ ! ’ -
.’VI. Qm en ätbar Älg (liromicolltt aleutlca ) frän Ött
møhz a£4Éachtvaldi (ss. CI8-—Otö). Öh Unimah Widar ’éu af
aleiitifSka Ögrnppens vulkaner, Och hein&ökfeå 1 syrtiefhktl
Ktl^-j»* af det ka genom ett viMsnint uftirAtt, ItUtkCt ktføg*»
förde vulkanisk a»ka (ill ell afständ af tfera tiOndradC ifdiftf»
ska sjömil. . Slörre delen af ön är jemn och förnämt! ga st Irt*
stående af sand; l>et är i denna sand, ungéfäHigeh oOOfättt*
när frän stranden, som man finnCr tdt nära tVÄ turt ‘tjncfct
lager af en formlös geléarlad mossa , hvilken Ärftgén ihsluiitaé
af det Sehisehaldensiska aleut-folkef, OCh aftvättdes sttn# AU*
ridgsmedel. Denna gelémassa, som är belåcfct thed etr tv41 Art
eller oftare tjockare gräsvall; är i sill nétHrh liHständ mjnk,
doek ieke fly lande, till färgen brunsvart oCh föga
genomskinlig; närmast liknande stelnadt liornlim. Alenternes innetånere
insamla den i stort, saint äta densamma sä vilHl mmt täh
kad ock i vatten. Till konsistensen fik har dénna gelëtikà Arts*
sa i sitt friska tillstånd närmast en Awtoc, odi innehäflCr
äf-ven såsom den smärre korn eller kuför. — Flere ’ bafäalger,
till hvilken afdelntiig lir £. dock ej räktiar tfromlcofta, sohl hatt
förmodar vara en sÖ I va H enalg, ätas, Soiii bekaht är, arf Oceanens
innebyggare. Ej längt ifrän den ort, der Bromlöoflrti
förekommer « floues en liteu sjö, som aleulehte med afteébdé’på
vattnets bruna färg kalla Öl-sjön, och synet Iräfvä de éefl
venande sötvattenalgerna att tacka för sitt bfona vdfteri-. Hfflj*
ligen, bar den ofvannämnda massan uppstått i eti (fy It k iftttfN
kad sjö, ecli beläckts genOin nä gol vulkaniskt ntbrdtt af dett
åéko dier sand; som sedan bildat den fruktbara jord; i
btif-kett ett rik vegetation nu frodas; betäckahdé Brondeolfän och
Died sina rotflbrer ieke söilau inträngande i des# géldarlade
itrtoaa.
VII. De lldlivnkhe Pîaatlrœcrs gcôjrjrapïnske og hiftorfskà
Forhold; veti Schoiv (ss. 817—-620). — Italien bar 21 barrträd,
Mm efter deras geografiskd utbredning af Hr S. hänföras till
tre Floror, nemt. till Alpernes; Appenhinernes deb
Medelbaf-Vets Flora. Fërf. genomgår de arter, som ära karàkteHstfefcé
för kvar ëeh en af dessa Florbr, hvarefler han attställef ett
tetrttsttttt jemförelke emèllân dértet f Italien ånno vevande barr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
