Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [25] Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien. 11, 12 del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsman, och miste med S|atj9n^opeos ögon betraktas for att
framstå i sin rätta dager. Denna blir alltid i någon mån
•man o a.. • 1 11 J1 _ 1_a_Li. 1___1?T
skål. Men den vanliga moralçn, gäller den dä icke for
Konungar och Statsmän? är det tillåtligt alt i det offentliga
lif-vet handla orätt ocb låta ändamålet helga medlen? Långt
der-ifrån ? detta är icke vår mening. Men en Sta Urnan, en
mäktig Konung måste ses i stort, hans handlingssätt måste
uppfattas i massa, efter de ändamål, hvarför han verkar, de
ideer, som afspegla sig i hans lif. Det är från ett
mångsidigt uppfattande af den politiska ställningen som
betraktelsen bör utgå. Der vid skall visa sig, hvilken den store
mannens kallelse var, och huru han fyllde deu, ej under
iagalig aktsamhet för hvarje felsteg — ehuru äfven detta är
akftningsvärdt — men under troget fasthållande af sin rätta
plats i tidehvarfvet, under skarpsinnig uppfattning af tidens
kraf och säker ledning af dess rörelse. *
Från denna synpunkt sedd torde Carl X:s bild framstå
ljusare än Hr Fryxell tecknat den; och detta, ekvad man ka«
star blicken inåt Sverige eller utåt, öfver Europa. Inous
landet jäste partihatet, som fordrade en billig medlare, och for
Sitt förhållande till Europa hade Sverige redan långt fornt
bestämt sitt val emellan tvänne vägar: att heherrska
Öster-sjön och vara Nordens första makt, eller att lefva tryggt men
obemärkt. Yalet var ej mera fritt; den sednare vägen vår
redaa öfvcrgifven, ocb på den förra mötte oundvikligen de
Stora krig, som sysselsatte hela Carl X:s regering. Dessa krig
Voro för ingen del blott foster af eröfringslystnaden bos en
ärelysten Furste; de voro föreskrifne utaf Sveriges ställning
Och fördes för ett nationellt intresse. Ett stort Östersjövälde
tar den plan, för hvilken Gustaf Adolf kämpat, från dess
foU-btrdande hindrad af det Tyska kriget. Efter
Brömsebro-freden och förlusten af de Preussiska hamnarne genom sista
Stnmsdorfer-fördraget, återstod att vinna Preussen och sjelfva
Skandinaviens sydligaste del. Det förra berodde på kriget
emot Polen; att det ieke vanns var en följd af detta krigeta
Utgång; den sednare erhölls verkligen genom kriget med
Danmark, Huruvida Sveriges fördel ifrån början fordrat dessa
attira planer, derom kunde mycket sägas; vi. upprepa hvad vi
njs* yttrat, att valet redan var gjordt, och för Carl X var
nödvändigheten gifven att antingen fortskrida på en redan
banad stråt eller oek att lemna verket ofullbordadt. Att
han valde det förra, anse vi såsom ett bevis på verklig stelt»
klokhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
