Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [25] Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien. 11, 12 del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bvèi Wtraln* del Rysfcli ‘hrigot, ti w Carl Gustaf ieke
den mb anfall: detta krig var ett försvarskrig. Det är bland
dan* satn* fördes aftnf Carl X det niast betydliga, dock min«
dre obetydligt fin det synes. Ty det Polska kriget var i
sjoUVa* verket ett krig emot Ryssland; det var för att hindra
Ryssland från att taga Polen, som Carl Gustaf anföll detta
land; ben drtog ‘svärdet, ej blott för att ät Sverige vinna öster*
sjëas besittning, men också för att hindra Rysaarne att tränga
fram till detta baf. Ty dit sträfvade dea Ryska politiken}
bvad Csar Peter gjorde, hade Caar Alexei tfinkt. Nn var
stäMningea i öster sådan, att utan Sveriges mellankomst hade
Pølen blifVH Rysslands byte. Att hindra detta var för
Sve-rige ntaf största vigt: det konde ske på t vfinne sätt: genom
förband med Polen, eller genom krig emot detsamma, för att
vid förstörelsen för egen rfikniag taga det, som af Försynen
tyektes Tara åt dess fiender till spillo gifvet. Till förbnad
var Garl X ej obenägen, emot vilkor att Polen skulle afstå
Preussen*): ett hårdt vilkor kan man säga; ja vfil! men ej
härdare fin hvarpå hvarje Stat flår ingå, som ej utan hjelp af
främmande kan bevara sitt bestånd. En bjelp med egen
försakelse gifven åt en främmande i nödens stund fir ibland pri«
vatpersoner sällsynt nog; iblaad Stater fir den hardt när utan
exempel. Detta vilkor afslogs och Carl Gast af öfvergick till
Polen såsom fiende.
Hnrnsomhelst det Polska kriget bade böljats, — såsom
krig med Ryssland i förbund med Polen, eller sås oas krig
emot Polen, — var det alltid ett krig i Sveriges intresse, ett
nationellt företag. Men rättvisan? kade Polen förolämpat
Sverige? gjorde då icke Polens konung allt, för att uadfly
kriget? tillfredsställde han ej hvarje billig fordran? Det gjorde
han, såsom den gör, hvilken söker blidka en mäktig fiende,
för att undfly ögonblickets fara. Sverige hade intet att frakta
ifrån Polen; dess inre statsskick var ea borgen för dess
vanmakt , och Johan Casimir var ingen hjelte, mäktig att föreaa ett
söndrad t folk. Men sålange en gren af Wasa-ätten bar deq
Polska kronan, var freden oviss; väl kunde ej ett farligt krig,
men doek ett krig från Polen förestå. Dessa retsamma
aa-språk måste krossas, den småaktiga afondsjakans fordringar
tillbakavisas på ett sätt nog kraftigt att för alltid bringa dem
tül tystnad. Fritt må man kalla detta en småaktigbet af Carl X
att fästa sig vid obetydliga formaliteter, vid felande titlar i
fullmakterna m. m., detta var dock saker, med hvilka, eftsf
*) Jfr. Sveosfca Aksd. Handl. T. XVH. P. 346 Äreminne öfver
Gustaf Adslf ach Carl fl af C. Th. Jfirta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
