Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [26] Nilsson, Skandinaviska Nordens Urinnevånare. Ett försök i comparativa Ethnographien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åer tord* fl ütogM, det icke hvsrj« folk si dkMøl foift
dem «Makade ock for s lagtet i sllolnhd obrntridttf^i glllai»*
de ordningen I stadierna» genomgående. Naturbeskaffenhet, l#f
kala hinder af kvaijebaftda art, hafva » tua dem kos enstafk*
stammar oek t vissa land nä got rakbat jearaheten i
utvecklingsprocessens gång, h&lät dem tillbaka i ett hänseende oell
i ett anoat dr i fvit dem framom det stadium, i hvilket de pff
det hela borde aases stå. Så k ex. flr mun väl på goda an*
ledniagar antaga, att vissa folk egt fasta boaiagur fick ett
okö-lige« ordnadt sarnhällsskick redaa i det stadium, då jagt sel
fiske varit deras enda näring, enda sysseisåttoing-, att
nomad-lifvct egentligen aldrig varit till för dem m. m. ; samt ett åm
geaemlefvat hvad Förf. träffande kallar ”mennvskoslägtets
yug-lingatid”, just under det s. k. första stadiet, i hvilket de
redan tillegnai sig mycket af det tredjes kultur, och från hvilket
de nästan omedelbarligen inträd t i det fjerde. *
Första Kapitlet, som af handlar urin vänar ne* Vapen oefc
redskap, meddelar i detta häfte, intressanta upplysningar oen
benvapnen och de s. k. proberstenerna. Förf. anser dessa vål
möjligen i en sed na re tid och fnnna af ett tilgte, sont
do ek ingalunda kan betraktas såsom första egarne, hafva varit
begagnade såsom prpberstenar, helst deras önrae är kinéclskif«
fer eller hård lerskiffer, men slenuriies ursprungliga findämåly
manar Förf. hafva varit att slipa de hcnnalae, vildarne begtfg»
nade. Undersökte med mikroskop {det Förf. kallar ^lupM ms
försvenskning af loupe, som, äfven för de få bland
iebe-vetenskapliga läsare, b vil ka känna det fransyska ordet, torde
förefalla en smuia fremmande) hafva dessa
steaarbefonnitobit-ra tydliga spår af slipning på en fin udd. De tillhöra, enligt
Férfis förmenande, ovilkorligen stenvapensfildern ocb hafVa
icke kunnat begagnas till proberstenar får ”metaller, som nr»
infaiaroe ieke>*egde.” Förf. visar oss vidare den stor« likhet»
sum- eger * rum emellan de nordiska nr-invånarnes redskap,1 och
dams*«- som ännu i vår tid begagnas af de Amerikanska *
Atom-mar ,* hvilkes kulturgrad kan anses lika med’de nyssnämdn*
AttJvilda folk bebott nästan hela Skandinavien; ««ser’ han
saknat, oeh denna förmodan lärer ej jäfvus af någon. Att for*
hållandet varit enahanda med hela Europa, och så vidt man
luds domina, jemväl med den öfriga kända verlden, sy nes Förf.
otriföelakiigi, enär vippen och redskap af sten, sådana endast
rildar kuvna betjena sig af, blifvit öfverallt funna i jorden.
Att dessa vapen, ungefär lika till form ocb ämne, skulle lyda
på en ech samma folkstam, anser Förf. deremot oantngligt;
och honom tillhör äran att hafva uttalat en mening, bvara
tillförlitlighet han grundligen bevisar,ochsom£r af stor vigt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
