Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [26] Nilsson, Skandinaviska Nordens Urinnevånare. Ett försök i comparativa Ethnographien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjfthwfcnwyni åtm aemltgea, aU ilk rikk folk, lura olika
till W8f»rang oekkunu vidt åtskiljda de la må fait, baft am*
gefarligøn Uà tapai, reèkapaclMa(^r; en das* det« em ae*
Inind de tiUTørfaito) veilir < efter den geologiske betkafenke*
tea af olika trakter oek de jordens folk* søm inn» i dagilm*
fiaoa sigi samma kulturstadium, som Nordens oek Enrepasrnr»»
iaråsarev tfJketa sine redskap i full likket med dem* som rir
tiduppgräft ar den gamla kontinentene sköte. Rltyiaeirft
Tewa del Fa.ego likner den forn-enropetsks; Mejslar ef
sken» oek ben från Söderhafsöarna likna fullkomligt de mejslar
af,sten och ben man funnit i Skandinavien; med tväryxor,
melltrokarv Larpuner n m. är för kållandet enahanda,’ oek bsfo*
gade efteckningar bestyrka Förås uppgifter. Den folkstam; sam
i Skandinavien begegnet sten* ocb benredskap, tror Förf»
haf-va verit ded Lappska, ock kanske kar han häri rätt Att
detta ben- och stenvepens falk innehade södra Sverige redan för
minst 33Q0 arsedan, torde kunna tagaa för gifvet, och Förf:s
beräkningar motsäga icke en sådan förmodan.
Att sten vapnen efterträdis af kappar- eller kron a vapen vet
man; försöket, alt bestämma tiden för dessas begagnande i sö»
dt* t Skandinavien bar fört Hr N. till ganska iutressanta
iakttagelser, oek hans vidsträckta na turk mask ap kar kär betydligen
gagnat honom ock vetenskapen. Hans berättelse om Ja ra*
baeLens uppkomst, de i va Une t under, den lorfmasss, som
ligger puder järakacken, funaa flintredskap m. m. är af atnet
intresse* Jårabacken anser hon bafva tillkommit genom den
8* JLuCindftriska floden«’h vars tidpunkt kan tror sig kunna be*
stämma till omkring 300 år f. <£hr. Då idkades redan
jond-bruki södra Sverige; .atenvapens^stammen var längesedan na*
danUrängd af Gimbrerua, æn> cgde kopparvapen; — eå
förmenar åtmånstode Her> Nilsson*
. I ett slutligt liUägg • till I* t a Kap. vill Förf. vederlägga
påslåendet, att de ifrågavarande stenvapnen varit. tttesfataiide
stridsvapen. • Han medger dock, att de begagnats Ull strid,
ehumi de y . efter hans åsigt, mera egentligen varit jagtvapeiM
det »synes ieke otroligt, att den råa vUden betjenat sig af anno»
ma.. vapen mot djur ock meniuskor, då i alla tider oek äfvms
i vår, strida* oek jagtvapnen i flera faH Vä rit ungefär
desamma; tnen för vetenskapen synes det vara mindre vigtigt att
kinoa till ett bestämd t resultat i denna punkt» Den grund, på
hvilken Förf. .velat bestrida sanningen -af andra fornforskares
uppgift ,^det stenyxor och stenlansar blifvit funna fastsittande
i pannben af hufvudskålar, synes icke ref. serdeles
bindande; skälet är nendigen ait ”skaflade vapen, såsom lans oek yxa,
ej gerna kunnat^ lemnas qvar i såret.” Ån om vilden i det^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>