Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [26] Nilsson, Skandinaviska Nordens Urinnevånare. Ett försök i comparativa Ethnographien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma han indrifvit yxan i sin motståndares panna, sjelf fal*
lit for eu anuaa fiendes bugg? Eller plundrat den fallne på
dyrbarare och tjeuligare vapen, ocb sedan han fatt dem, ej
vårdat sig att återtaga det sämre, ofnllkomligare, han sjelf
fört? Manne ej t. ex. ett amerikanskt ”Rödskinn’y som
med lans eller casselèle dödat en Europe, — när han ser sig
i besittning af dennes skjutgevär, utan saknad kastar bort de
förra för att behålla de sednare? ■ ♦ • #
Fjerde häftets antlel af Tredje Kapitlet afbandlar
förnämligast de ryktbara kalfkorsgrafvarna, om b vilka skiljda
åsigter i liera fall gjort sig gällande. Med skarpsinnighet ocb
fyndiga kombinationer har Hr IX. sökt bestyrka sin åsigt af
deras bestämmelse , ålder m. ut., och om än betäukligbeter
kande förefinnas att ubetingadt antaga hans satser i thy fall, skall
ingen neka, att de ju utvecklas med hadc stor sakkunskap ocb
Varmt forskningsnit.
Il r IX. anser nyssnämnde fornlemningar hafva varit dels
grafvar, dels boningshus, och åtskiljer de förra från de
sednare egentligen derpå; alt dessa sakna takhällar och
skeletter. 1 takbållarnes ställe hafva de, så förmenar han, haft
sparrverk, som tjenat dem till tak. Att Förf. med talang
utvecklat påslåendet, det ur-invånarne byggt sina grafvar ocb
sina bus lika, samt att ungefärligen samma fynd böra göras i
båda, må medgifvas; men frän hans argumentation kan hemlas
bevis lika väl emot soin för huns sats. Um man nemligen
finner allt detsamma i de monumenter, dem han kallar grafvar,
som i dem han kallar hus, — och detta inedgifver han —
om man vidare måste erkänna en del för grafvar, — och det
kan ej heller nekas — kan man dä på blotta tillfälligheten
att takhallen är försvunnen ocb att spär till elds begagnande
finnes, antaga att, på de skoglösa orter, der de fleste
half-korsgrafvar ses, träd varit användt till lakhctäckuing.
livar-före bar det dä ej jemväl blifvit användt (ill väggar!i de
o-fantliga, o viga blockens ställe? Icke afser vilden soliditet.
Dessutom, om en del af dessa byggnader varit s boningsbus,
ämnade att på slättbygden ersätta jordkulau •— såsom Hr N.
uttryckligen säger —- bur kunde de i största ymnigket finnas
i deu trakt af t. ex. Westergotbland, som är den mest
bergiga ; på ocb omkring Billingen, Alleberg, Mös se berg?
Icke kunna väl de allesammans uteslutande vara grafvar, om
dylika byggnader annorstädes äro än grafvar, än bus?
Hr JX. antager, att det folk, som uppfört gängbyggnaderna
bos oss varit Lappslammen, ocb att denna varit landets äldsta
invånare; i det sednare bar ban troligen rätt; men månne
jemväl i det förra? Han anser sjelf det inkast, som mot denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
