Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [28] Adam. Romerska Antiquiteter eller de gamle Romares Bruk, Seder och Lagar. Öfv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar införlifvades med den nya staten. Vid uppgiften alt
tribus indelades i ”stads- oeh landtrotar” bar Forf. förbisett den
vigtiga skillnaden emellan «äldre och nyare tribus. De förra
utgjorde särskilda stammar; de sednare indelades efter
sfir-skilda distrikter. Da nu den förra indelningen aiser
tto-muli tid, den sednare dereinot uppkom först under Servies
Tullius, måste uppgiften, sådan den har meddelas, hlifva
förvillande. — Sid. 9 heter det om Senaten: ”Den hestod i
början endast af 100 ledamöter. Dessa togos hland Patriclertia/*
Strax t nedanföre läses: ”Deras (Senatorernas) ättlingar
kallades Patricii.” Alt uttrycket ”dessa togos hland Patricierna"*
afser Senatens ursprungliga stiftelse, inses af sjelfva
sammanhanget. Men i detta fall mäste Senatorerna liafva blifvit
valda hland deras egna ättlingar — hvilket är en uppenbar
orimlighet. Visserligen torde Förf. liafva frän Dionysius
Ifa-licarn. bemtat dessa hegge mot hvarandra stridande
uppgifter; men vid en närmare granskning af namnets harledtimg
löses denna hos Dionysius skenbara motsägelse. De första
Senatorerna togos nemligcn ur de familjer, som utgjorde
Gentes d. ä. förnäma slagter = Patricier ( qui prltrdhé eiere
passent). Då således de första Senatorerna sjelfva voro
Patricier, är det klart, att deras ättlingar äfven måste vara
Patricier. — Sid. 7 omtalas en lag, ”att ingen senator, eller
fader till en senator, skulle få hälla ett fartyg af mer än 500
amforers drägtighet.” Bee. kan icke inse, huru
denna’uppgift kunnat få plats i kapitlet ”om Senatorsval.” Snarare
synes den höra till det nästföljamle om ”Senatorernas
utmär-kelseteeken oeh privilegier.” — Sid. 19 heter det: ’”Senaten
sammanträdde alltid ordenlligen den första Januari, för att
högtidligen installera de nya konsulerna, som tillträdde sitt
einhete denna dag.” Häraf mäste man draga den slutsats,
att konsulerna vanligen tillträdde sitt embete den 1 Januari.
Denna uppgift befinnes likväl corrigerai! sid. i 16 och,
ytterligare, sid. 137, der man ändtligen (ar veta, att dagen för
konsulernas tillträde till embetet var olika pä olika tider.
Sid. 18 läses: ”ett Senatsbeslut togs sä, att Senaten uppstod
och gick åt olika sidor af huset ( per discession em)” Att
detta förfarande alltid iakttogs vid senatsbesluts utfärdande,
tyckes vara Förf:s mening, särdeles som han (sid. 90) yttrar,
att, ”om senalens beslut var enhälligt, sades disc ess i o ske
sine uila varie täte” Emellertid synes det vara orimligt alt
discessio skulle hehnft företagas äfven i del fall, att alla
Sc-I atorerna förklarade sig vara af samma tanka. Också antaga
nyare författarey att discessio företogs blott i den händelse,
att olika meningar herrskade inom Senaten. — Sid. 65 låses:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
