Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - J. H. E. Om följderna af den oproportionerligt ojemna lönefördelningen vid Svenska Elementar-läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mande för elementarläroverkets ursprungliga och sanna syfte.
1 andra länder9 der nämnda idé ej pä nämnda sätt blifvit
forderfvad, utan enheten inom elementarläroverket både
theo-retiskt och praktiskt bevarad, äger också ej ett sådant
svalg rum emellan lärarne, hvarken i det ena eller andra
hänseendet. De umgås med hvarandra såsom liröder och hålla
gemensamma lärare-konferenser; de arbeta till samma mål och
deltaga uti hvarandras undervisning. Och hvad lönevilkoren
beträffar, äro de uppgjorde efter samma grundsats, och efter
samma proportion temligen jemnt fördelade. Då t. ex. i
Bayern en lektor har 1666 R:dr 52 sk. b:ko, har en kollega
1130 R:dr samma mynt. 1 Preussen har en bos oss mot
lektor svarande lärare 16—1800 R:dr h:ko och en kollega 8—
1300 R:dr b:ko. Och i Norge eger ingen annan skillnad
rum vid lönefördelningcn mellan elementarläroverkets lärare,
än den naturliga^ som uppkommer genom skillnaden i tid,
som de vid läroverket tjenstgjort. En kollega erhåller der
vid sin första anställning vid läroverket 800 R:dr b:ko; efter
10 års tjenslgöring 1066: 53. efter 30 års tjenstgöring 1600
o. s. v. Dessa lönebestämningar i andra länder bevisa^ att
dessa länders skollagsstiftare i sjelfva verket bibehållit den
enhet inom elementarläroverket, som hos oss endast
förekommer på papperet. Genom denna det svenska
elementarläroverkets i dess skollag och rcvisions-berättelser tryckta,
men ej i verkligheten uttryckta enhet hafva också en mängd
besynnerliga och förnuftsvidriga förhållanden uppkommit,
hvar-ibland det må vara tillräckligt alt som exempel anföra hlolt
ett enda. Skollärare hafva i allmänhet samma utsigt som
gymoasiilärare, att orubbadl qvarsiauna inom den afdeluiug af
elementarläroverket, dit de från början blifvit satta, d. v. s.
att de tillbringa en tid af minst 13—14 år, för ait sedan
vinna befordran till ett pastorat. Skulle^ som sista
revisionen likväl under vilkor af bifall till de af revisionen
föreslagna löneförhöjumgarne tyckes tillstyrka ; den förhöjda
års-beräkningen derjemte försvinna, utsträcktes denna tid från
och i allmänhet fordras omkring 50, stundom 58 presti
13—14 till minst 30—24 år, alldenstnnd det i de flesta stift
F rev. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
