Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - J. H. E. Om följderna af den oproportionerligt ojemna lönefördelningen vid Svenska Elementar-läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SM Om lönefordelningen vid Svenska
MO t:r. Hvarpå hänvisar detta , om ej på den hos oss
allmänt öfverklagade aristokratiska rigtning, till följe hvaraf
några f& högre embetsman tilldelas i jemnförelse med andra
inom samma verk tjenstgörande, alltför IiÖgt stegrade löner,
under det de egentligen lastdragande knappt erhålla så
mycket, att de deraf kunna lefva för sina egna personer, ännu
mindre med familj. Då man sålunda åt en lektor anslagit 5
gånger högre lön för tre gånger mindre arbete ; har man med
gamma åt en kollega anslagit tre gånger mindre lön för tre
gånger mera arbete. Denna aristokratiskbet i institutionen
bar; åtminstone i äldre tider, skapat en viss aristokratisk
anda bland lektorerna, som visat sig i deras förhållande till
och umgängelse med kollegerna *). Så har en möjligen
omedveten aristokratisk anda i delta, som i många andra fall,
för-derfvat en ursprungligen god sak och tillvagabragt ett svalg
i lönefordelningen och, hvad nästan värre är, i det allmänna
tankesättet emellan kolleger och lektorer, hvilket är främ-
gan, i det han får utbilda sig sjelf och sina egna studier, medan han
arbetar på sina lärjungars. Antag dock, hvilket utan tvifvel är
händelsen åtminstone de första åren af en anträdd lektorsbefattning, att
lektorn får använda större tid på förberedelse för sina lektioner;
mot-väges likväl ieke denna större möda af en större vinst för honom sjelf
i kunskaper och bildning, då kollegan nödgas att stå på den punkt af
vetenskaplig utveckling, som han innehade redan vid sitt inträde i skolan.
*) Det ligger i sakens natur, och säges icke till klander för
lektorerna, att då en afdelning af ett läroverk lösslitits ifrån den andra
både hvad löningsprincipen, föreläsningstiden och ofta sjelfva lokalen
för undervisningen angår, denna afdelnings lärare, som vunnit dessa
privilegier i aflöningsstat och föreläsningsskyldighet, komma att anse
sig som en isolerad korporation och sin afdelning för ett isoleradt
läroverk, hvaremellan och den lägre afdelningcn den så nödvändiga
gemenskapen mellan lärare och samdrägten i undervisning npphör. Att
nu mera intet obehag träffar kollegerna af någon högdragenbet hos
lektorerna i den personliga umgängeisen, har sin grund, icke uti
institutionen, som i sig föder och närer källan till dylika obehagligheter, utan
i den nya tidsandans mildare seder oeh humanistiska bildning. Förr
var det likväl icke så. När då en lektor händelsevis anlände till en
skola ech öfvervar någon lektionstimma eller uppträdde i kollegernas
enskilda umgängeskretsar, väckte han icke obetydligt uppseende bland
dessa, hvilka sågo i den ankomne en slags förman eller en man af helt
annan ordning än de, ej såsom lärare vid samma elementarläroverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
