Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - J. H. E. Om följderna af den oproportionerligt ojemna lönefördelningen vid Svenska Elementar-läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oek lid ook Mg ock k røft ock sänulrKgt; mon
«Wmenlarlöro-verket* kolleger btfv* kvarken tid eller ledighet eller håg
eller k?aÄ dertill, upptagna» aom de, äro af uärfogaomsorger
æh privatundervisning, och dess lektorer stå ej i den
nöd-Tand i ga vexelverkan med kollegerna, »om fordras, för alt de
skulle knona göra det; oeb så klir läroverket utan goda
läroböcker ; och undervisningen lider. Genom det sätt att aflena
oöh betrakta en kollega, som hittills varit det allmänna, till
följe h var af Lan klott ansetts som en lexfövboramgs- och
lex-gifnings-machin, för hvilkens underhåll 40 ter, ännu; mera
60—$0, voro alltför tillräckliga, hafva »eke heller de unga
j&agi&trarne, som egnat sig ét skolornas tjenst, under sin egen
beredelsetkl, aktat nödigt, att utyeckl« sig i nago« viss
vetenskaps« eller språk-gren; utan de hafva till den såkallade
graden lärt Btet af hvaije (alicfuid in omnibus et niliU m
toto), yäl vetande, att de hade nytta deraf i skolorna och de
för skolbeföttuingars erhållande nödiga läseprofvCn.
Kärleken och hågen har ieke väekts och rigtats på någon ser*
skild gren af kunskapens stora träd, ock der före har icke
Jheller ’kraft vunnits, att ^jelfständigt bearbeta någon. Och
bar äfven båg ocb lust med tby åtföljande kraft någonstädes
fønnits vid inträdet inom skokn, så kar hågen snart svalnat,
och kraften snart förlamats genom den i de flesta skolorna
införda i detta hänseende skadligo måugläsuingen,
(klaésläsnin-gen*), hvarigenom lärarens uppmärksamhet och verksamhet
*) Dian må upphöja klassläsningen huru högt som helst i afseende
på disciplinen och sedevården — ett argument för dess bibehållande.,
hvilket likväl många skolor, der ämnesläsning blifvit införd, och
di-sciplin och sedebildning ändå vårdad, genom erfarenheten redan
veder-lagt — ; så är det åtminstone visst och kan antagas såsom axiom utan
bevis, att den skadar lärarens egen vetenskapliga och lingvistiska
utveckling. Klier skulle det vara möjligt för skolläraren, att grundligt
iära känna något språk, då lian måste föreläsa, förhöra och förklara
elementerna af 2,3, stundom 4 särskilda (i fall Tyska och Franska
äfven skulle införas i lärdomsskolan)? Eller om han, emot
klassläsningens natur, företrädesvis för egen del idkar ett, drifver han icko
detta enda äfven vid lärjungarnas undervisning, ofta till förfång förde
andra språken, hvaraf den besynnerliga slutsats skall« kunna dragas,
alt det, urød khssläsiiiiigens bibehållande, icke en gång vore fördelak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
