Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - J. H. E. Om följderna af den oproportionerligt ojemna lönefördelningen vid Svenska Elementar-läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prestestândets nedsjnnkattde från ett verkligen och
sjelfständig t iärdt stånd, tVl ett blott oek bart brödlärdt stånd.
Räkna vi Je män i fäderneslandet, som med’kela sin
andéj själ och kropp odla vetenskaperna ooh språken, eller
åtminstone med kivande mtrèsw följo doms stigande
utveckling , skol« de i sanning* icke blifva många. ■ De borde likväl
vara åtminstone lika många’, som de -Apollon söner, hvtAa
hvart tredje år till ett antal Vida öfter IOD’A Isäimkl på,
att de egnat sig åt kunskapen? tjcnst och Idifvit invigda i
dess luysterteh Men sådant är ej förhållandet. De nnga
magi st rar ne indragas, strax t efter deras inträde vid de offentliga
läro- eller ^embetsverken, i helt andra förbi Iland mr, än sib
dana, som gynna fortsatta stadier och vetenskaplig-litterär
fÖrkofran. Af Indi magistern, som betraktar vetenskape«
såsom en glad lek, blir en brödmagister, som snart lär sig
att betrakta kunskapens odling såsom ett medel till inkomst.
Att detta inträffar med dein, som ingå i de civila
embetsverken, är en nödvändig följd af dessa Verks natur. Men att
äfven dej som blifva eeelesia slika Ijenstemän och skollärare y
försumma sin första kärlek y och lägga vetenskapen ocb
allvarligare studier å sido, det är till en god del följden at de«
ställning, bvari de, som adjunkter eller skollärare försättas.
Genom ofta berörde och bär öfverklagade sätt attaflöna
skollärare (att förbigå del ringa antal magistrar, som blifva
adjunkter i församlingarnaj och hvilka oaktadt sina knappa
vil-kor dock i allmänhet hafva mera både ledigbet oeh lust att
sysselsätta sig med studier) nödgas de tidigt, för vinnande af
sitt dagliga bröd, att ockra med sitt redan inhämtadr^lilia
kunskapsförråd, utan tillfälle, tid och förmögenhet att genom
böckers inköp och läsning föröka det. Derigenom stanna de
på den punkt af utbildning, bvarpå de stodo vid inträdet i
läroverket. Genom vanan finna de sig i sin belägenhet och
komma slutligen derhän i förnekelse af sig sjelfva ocb den
rigluing, de svurit sin första kärlek, att de förakta läsning
och studier och hvarje sjelfuppoffring för sanningens skull, och
eoda8t. hålla sådant, som gifver penningar och bröd i ränta,
af värde. Ju flera privatister, ju bättre conditioner, ju rikarè
pensionärer de kunna vinna > desto bättre ; ocb läsa da äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
