Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - J. H. E. Om följderna af den oproportionerligt ojemna lönefördelningen vid Svenska Elementar-läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«6k 6« 6kolk«, son it gloire dèkn af ie oip Brit*, hvitt*
egnat sif ft TfteBsliapenas oeb de* alltoännabildoingeus
ijeast, yHnAtl «o lën, hvariganam de vid aldre ir lliha lih*
«astiadsatla ait uppfyU*1 samhällets anspråk på lärdo*»
oek sjelfstäudig bildning, som de varit det såsom* yngre.
Oek slutligen ann* ett par ord; insändaren förutser t vienne
anmärkningar, k vilka akola göras mot kana franalällmag.
Den ena bemtar sina grunder ifrån framställuingssättete
beskaffenhet, den andra ifrån sjelfva saken. Man «äger
nem-ligen : ”««sändaren kar dragit för atora följder af för
obetyd-liga premisser ; kan bar öfverdrifvit skildringen och gifvit
föremålen en starkare färg, an dem med rätta tillkommer; allt
hjelpes ej dermed, att skolkottegeroa*) fa större aflönhig; de
äfverlemna sig icke derföre mera odeladt åt sitt skolarbete^
eUer någon viss vetenskaps cHer något visst språks odling;
de blifva derigeaom lika overksamma och odugliga, som många
lektorer, af h vilka man vid b varje gymnasium åtminstone har
en afisigkommen, hvilken endast vegeterar på sin goda lön;
tvertom kunna de knappa lefnadavilkoren ofta vara en god
sporre till drift ock verksamhet efter det gamla latinska
ordspråket: ”paupertas est omnium virtoitum magistra”
Visserligen; an dan s gåfvor köpas cj för penningar, ock ingen
verkligen god lärare gör sin sak väl för penningars skull. För
en sådan gifvas bögre clriffjädiar ocb belöningar, än vigten
af få eller förre tunnor spanmål. Insändaren medger gerne,,
att menniskoslägtets välgörare bafva varit fattiga, ringa
aktade, af verldcn förbisedda och illa lönade män. Men bar
ett samhälle rätt, ock kan det, utan att råka i de
besynnerligaste motsägelser, på sina institutioner tillämpa denna
sansing? Stora sadlen, rika bjertan, fromma, af skaparen på
det högsta utrustade naturer taga sig alUid plats ocb verka
alltid godi, ehvad de bafva Uten eller stor lön. Men
mängden af dem, som blifvit kallade att verka till
menniskoslägtets förädling, är såsom mcnniskoslägtet sjelft medelmåttiga,
kvilka icke få betraktas på samma sätt och behandlas efter
*) Apologktcr stå i samma kategori, fastän, efter hvad förut <r
anmärkt, deras löner anses kør« vana hQgre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
