Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - J. H. E. Om följderna af den oproportionerligt ojemna lönefördelningen vid Svenska Elementar-läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NPiw milWocb, «pm de sällsyntare^, merasåson* md«uUg Mg
fpreteeude naturer**. Qcb, «fve» hvad 4«**« *qgir, hveln
▼0É» om de ej kpnnajt ve«ka mer« till »eimiskpslägiets bast*,
Ol» de varit fuljkoudigt befriad« fren de o «a spiger, hvilka
nödvändigt fordra« till «ppr*lthÿllw4e af den jordiska
existensen? Här är epdast fråga om billigbet och rättvisa. Df
elçuaenter-lâroverket aaaea vara ett, och kolleger och
apologiste r sällan, under deras heja tjenstetid. komma utom
gränserna af flen verkiåiugskrets, dit de blifvit satta, det ijr,
under loppet af 14. eller, i händelse den förhöjda
årsberäknii*-gen skulle försvinua, 20 år qvarhållas vid sin afdclning inom
läroverket med 40, på sin höjd 80 eller 100 tunnors lön; si
fordre vi endast, att de under denna deras bästa
verksamhetstid skola komina i åtnjutande af så stora lÖnevilkor, att de»
utan distraherande näringsomsorger och för undervisningen
menliga biförljensters sökande, odelad t kunna åt nämda
undervisning och silt egentliga kall uppoffra kropps- och själskrafter.
Det är således icke afnnd eller missundsamhet emot
lektorerna, som bchöfva allt hvad de äga och förslagsvis fått sig
tilldeladt, icke heller egennytta och partiskhet för de
na lefvande och verkande kollegerna eller apologisterna, hvilka
redan äro vana vid sin ringa lott och derföre finna den dräg-
och hvilka dessutom möjligen i sin hela lifstid aldrig
torde komma i åtnjutande af några bättre vilkor; utan det är
af oegennyttigt intresse för den svenska
elementarundervisningens framgång i sin helhet, och för
kommande slägtens deraf till godo njutna bildning och
förädling, samt af känsla för det billiga och rättvisa
i sjelfva fördelningsprincipen, som denna framställning
ar gjord.’
Den andra väntade anmärkningen är: ”sfaten har ej
råd, att som sig hörde, aflöna alla sina lärare; derföre, ehurn
billigheten visserligen fordrade, att de åtminstone, som
tjenst-göra inom samma läroverk (här på stället elementar-läroverket),
borde vara temligen jemt och efter samma princip aflönade,
så räcka ej statsanslagen i det fattiga Sverige, att, som sig
borde; aflöna flere; än Lektorerna.” Visserligen är Sverige
fattigt; men då det gäller en si stor och helig sak, som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
