Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och archæologi - [40] Cassagnac, Granier de, Adelsklassens Hist. Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deraf vanta något verkligt gagn för det allmänna. InsJituf
i<i-ncn är der numera endast en fåfängans sak. Ei» fransysk
författare kan derfore med allt skäl behandla adelskapet såsom
något redan förgånget, hvars anspråk ej mera sårar någon
känsla af mcnmVkovärde, och hvaroni nian med den mot «le
döda vanliga pieteten säger allt det goda, son» derom kan
»A-gas. — vSädan tyckes Cassagnars uti några redan anförda* ord
uttalade åsigt vara. 1 denna anda tror anm. honom liufva
skrifvit sina arheten. Med denna föreställning har han löst
den alltid underhållande, uppfinningsrika författarens icke
alltid djupsinniga eller mogna, incu alltid skarpsinniga och
träffande framställning; och han har derföre haft lätt att förlik»
sig med den visserligen något besynnerliga teckningen af de
båda hufvudklasscrna, af hvilka den arbetande, utgången ur
träldomen, fördelar sig i de egentligen arbetande samt
litteratörerna, oeh till slägtingar har tiggare, tjufvar, röfvare och
glädjeflickor, men den friborna adelsklassen i äldre tider
lem-nat verlden alla dess prester, krigare och jordegare samt eu
stor del af dess vigtigaste litteratörer, i vissa litteraturens
grenar till oeh med de enda, och i alla dessa egenskaper ledt
nationerna till dcu punkt, der dess välde öfvergär till den rik
vordna arbetsklassen.
Den tanka, hvarifrån Grnnier de Casxm/vac utgår, är^ att
Adeln har sin rot i fadersvälde och förstfödslnräll. Det
första, oinskränktaste och allmännast erkända nieiiniskovälde var
fadrens, som från honom öfvergick till hans äldste son,
medan de öfriga barnen hadc till fadren och till den äldste
brödren stodo i ett tmdcrdånighetsförhällande, som småningom
öfvergick till träldon». Arbetsklassens rot är deremo t
frigrf-ning. Alla stånd utom adeln räkna sina anor frän frälar^ ocb
alla dessa stånds uppstigande företer intet annat skådespel,
än den frigifna oeh hans ättlingar, som växa sin patron Öfver
hufvudct. — Så visar sig saken åtminstone från hedendomens
synpunkt. På chrislendomens innehålles deremot adelns dom
uti det förtryck, som utgjorde dess makt. Denna dom finnes
också uti Cassagnacs nu öfversatta arbeten (Arbetsklassens
historia s. 2It)—517 jfr Arlelsklasscns historia s. 57) angifven
tydligt nog för livar och en, som sjelf i saken eger något
slags iusigf, ja så tydligt, alt anmälaren knappt läst något
arbete, der adelns sak sä hestämdt gifves förlorad, oeh Förf.
har förheliåilil sig att till delta ämne framdeles återkomma.
Arbetsklassens historia börjar med utredningen af
begreppet proletariat samt med proletariatets ursprung; fortgår till
träldomens ursprung, organisation genom lagar och Irälarnes
emancipation samt uppkomsten af ell borgarestånd. — Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
