Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och archæologi - [40] Cassagnac, Granier de, Adelsklassens Hist. Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uilljg^B förij|*dr»4, ochfiirä udringens oupphörligs förläng.
Iogenling är d$ naturligare, äp att de kla$ser,r 9001 aga mera
U/d fett tanka pfversinapya förhål landei},, känna hehofvet aU
orientera sig, «ch att delta bchof leder, till ett 9nnat;
oenaJføen att ljjga grundligare känna de förbålJandon, som
föregått de närvarande. — EU verkligt hehof framkallar ofelbart
faefoödandep ti|l dess tillfredsställande; ocb denna regel bar
äfyea i närvarande fall besannat sig. Det förra århundradets
undersökningar om folkklassers,, institutioners ocb näringars
kislada hafva blifvit med ökad drift fortsatta både i Tyskland,
England, (der Ff ’nde utvidgat sina föregångares arbete till en
Imtari^ både om medelklassen oeb den arbetande) och
Frauk-rike, fer Augustin Thierry utsågs till författande af tredje
slåadets historia, Mnnteil sin histoire des français des divers étais
aux city/ derniers siècles, U. P vielt sin histoire dela r o jan té—
ock,, för att icke uppehålla läsaren med cn föga uppbygglig
bok> katalog, Gr an ier de Cassagnac framgifvit de arbeten,
hvar-pa anm.. önskade fästa vettgiriga läsares uppmärksamhet.
De hafva, dessa arbeten, blifvit skarpt bedömda, såsom
partiskrifter föf adelp. Anm. anser domen orättvis. Han
anhåller att få sägs hvarföre.
Adeln i England, hvilken, i förbigående sagdt* är något
helt annat äp det, map i Sverige gifver detta namn,
bibehåller äypau i allpiänna tänkesättet ett säkert fäste, emedan dess
prer#gatiyfr< del* för folket varit mindre tryckande, dels
blifvit utpfvai)# i folkets apda. 1 Tyskland arbetar man på a(t
gifya sde)8kepet en förnuftig betydelse. Män, som sjelfve
till-böra adeln ocb innehaft höga platser, fösta regeringarnes
uppmärksamhet på det stötande, det löjliga uti att anse
adelska-peJt för n$gof annat än en funktion, hvartill staten kallar deu,
SOna beknner sig j ställning att kunna den uppfylla. Deuna
ställning är en stor ,orprlig förmögenhet. Således, fortfar man,
pul regeringarne upphöra med det för alla ofrälse stötande
brpket att förläna ärftligt adelskap såsom en belöning för
utmärkta men ickp ärftliga förtjenster, utan helt enkelt vid
adelskapp förlänande förklara, att det sker derföre, att den
dermed förlänade anses vara i en ställning, som försäkrar både
hans oeb hans efterkommandes förmåga att uppfylla de med
adçlskapet förenade pligter. Preussens provincialständer ock
vefön^kapsmåu hafva framställt skarpa anmärkningar emot
upptågad® af adelskapets förlust bland hedersstra&n i den uti
4et nya förslaget till Preussisk strafflag förekommande långa
.straff-listan; men ej heller de tyckas bestrida ärftligt adelskap
aU veiddjgen förnuftig belydelse. I Frankrike äger deremot
det ärftliga adelskapet nu mera troligen få försvarare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
