Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och archæologi - [41] Muncktell, Westerås Stifts Herdaminne - Philosophi - [42] Michelet, Den nyaste tyska philosophiens utvecklingshistoria, Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nfngskttrlrk «j; ! littüi t kmnmm nWdrrlhyek»,\\tihmmm hofisaii
betänküwanhel oek kefl loyal föesIgtifehet y jtfl nägbngäng, tsy»~
■efbd t IrifiioM iraln« mm leftat «ärö v£ra> *f«-
ktr «ig Mf. l«Mi «n mfaigtlig odi Wn^iréiii Se t. ex.
kiiadälAHng««i ont ank Aiah oy Maimray.
Tryckfelen äroejieärdeleewänyi tU«r förvittuMk. EU
•Htr annat ord tyekes Ålr och deé vmni tteglikmlt. Forain
delen innehåller, tilom förord oeb rogntcr, iØS; aitkr oldav.
Början af andra delen iaaehälkr Sø sider.––-Farsta häftet
hettar for subakrib. i Rsdr, för- köpare 1: f&ç Amint haftet
fer subakrib. 3^ sk^ fôr köfuiré. I dldr; Tredje häftet för
evbskrih. i Rulr, for kopare 1:16 alll banko.
Taek ock bedet* ät de»<åttalioa»ag« Förlä Manen, sena eg»
nar en so bag Jddair di* en verksamhet, hffitUtfen*g»frei* .on aa
nyttig och angetoäm frwfet ! - . ■ ,<-*isn—
PHILO SOPHL
[42] Den nyaste Tysfea Philosophions
utvecklingshistoria med särsfeildt afseende på Sehellings
närvarande strid med den Hegelsfea Skolan. Föreläsningar
hållna vid Fredrife-Wilhelms^UniversiteLet i Berlin år
<842 af Br C. L. MwhoieL Öfverää Ilning af B. K Nalm-
strom, Docertt i Æsthet. vid Upsala Universitet. Ups&fay
Leff-1er och Sebell. 1844. 357 sidd. 12:o. (Priset: 2 R:dr brko).
AU vårt land ägt författare, bearlietare och förläggare
af pbilesophiska arbete», är icke dess, utan privatas
förfört je os t ock ära. Vära landsmän hafva uti vetandets och
fsf-vets grundfel enskap funnit alltför litet ~af det gagnande, som
de företrädesvis sägas älska, för att de till dess allmännare
utbredande genom n&gsm uppoffring trott sig, höra bidraga.
De bafva heldre tryggat sig yid det sunda ifärslåed, hvilket
Svensken. » en eminent grad besitter, och vid den
tros-lara, som här, mera än i något annat laed, beställ oanfäktad
äf andra kyrkors med täfln n oeh -af tänkandets angrepp.
1 följd bvaraf de pbilosopbiska arbeten, bviAka här irädt
i dagen, med nöd förmält sammanbringa ett måttligt förfat»
tareavfvode oeh förlagskostaade», men ofta lebe ena.kunnat
fria frän.förluster. Om Leopolds, Tborilds, Geijers, Atter-
boms skrifter lyckats uppnå den relatift bättre lotten, sä
haf-v» däremot våra store tänkare, Uöjers ecb Biberg*» skriftor
sterbhnsens uppoffringar SU tacha för sin feilvar*.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
