Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [42] Michelet, Den nyaste tyska philosophiens utvecklingshistoria, Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EU Ui<Uit öde kar ej lelkr träffat de arbeten, hvilka
på vårt modersmål öfverflyttat den Hegelska pbiloeophåen.
Den for sina forlagers grundliga halt a t markte Ur Haeggsftröm
vågade först försöket med Snollmaas Elementar-Gare i denna
philosopbi, ocb har troligen endaet i aitt intresse för sjelfta
saken f«inuit sio helöaing. Hr Adjunkten Afzeliae har
sedermera på eget förlag och — vi frukta det — med förläst
fortsatt demie litteraturs förökande.
Vi skulle ej belesta våra läsare med dessa nedslående
betraktelser, om vi ieke för visso hoppades ea båttre framtid
för pbilosophiens studium uti vårt fädernesland. 1 Sverige kan
dock ieke vara för alltid dömdt, att såsom en främmande, en
utländsk sak betrakta kampen för det ädlaste, det högsta
menskligbeten äger, netuligen vissheten om de högsta föremål
och intressen. Är det allvare med vår väckelse till nationellt
och skandinaviskt sjelfmedvetande, så måste vi oek blifva
medarbetare till lösningen af tideus stora frågor. Ocb en
närmare uppmärksamhet, ett varmare intresse för de närvarande
striderna är redan medarbete nog. En andligen omyndig
nation skaU från sina gränsor utestänga hvarje fläkt af den
nyskapelsens Anda, som nu går igenom verldea; ett myndigt
folk deremot vill medarbeta till mensklighetens framtid, för
att i dess omsider inträdda verklighet finna och njuta ett verk
utaf sin egen frihet.
Till ett sådant deltagande boppns vi, /dt det arbete vi
bär anmäla i en ioke ringa mån skall väcka. Innehållet ses
af titeln; Förf., Dr Michelet är bekant såsom en af Hegelska
pbilosophieus lyckligaste förfäktare. Det kan till en del
anses såsom sammandrag ur ett Större vefrk af samma hand,
men skilje« sig doek genom sitt polemiska syfte och genom
den med detta syfte sammanhängande framställningen af
Schillings nya läta, hvilken i det nämnda större verket ieke är
intagna.
Af ven för Svenskar är det en bekant nah, att Sebellhtg,
kallad ifrån Män eken till Berlin, i November’ 1841 böljade
nii danna Hegetiaaismens hnfvudort sitt yederläggafagsförisök
af Hegelska systemet ack meddelandet af sis nya Lära. Dr
Michelejts’ an semaster eedaare hållna föreläsningar vilja
genom framstäUniogen af philosophions utveckling ifrån Kant
bevisa, att Schellings nya ståndpunkt i sjelfva verket är en
föråldrad, en af vetenskapen redan lemnad, hvars protest så-,
ledes mot den lefvande närvaron måste blifva vanmäktig. Bör
visnings*’genomföres historiskt, ocb läsaren har iclm ntt fruk&
Berbnskn ^specialiteter, utan han egna ett oatördt intresse if$
vetenskapens ”saken] i ga” utveckling.
Fa a v. IIL
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
