Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - — ed — Om den Akademiska Nationsinrättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu, »Mi synes dsfejk albtgeuom «ga de« vift, ntl «Cpm erd
till betraktelse deröfver icke må synas förspillda.
Frågan om nämnda inrättnings beskaffenhet, séjvÅnjigkct
eller nytta, bar for dagen aftystnat; men, såsom för må «g—
bekant ar, behandlades den lifligt för icke längesedan. SS
t. ex. upptogs den till bedömande af Upsala
Comspen-denten 1852 den 9 Juni, i anledning af en stuerent
förenings upprättande i Lund; och Redaktionen ifrade
eftertryckligt mot nations-inrättningens bestånd, synnerligen missnöjd
med de, det ena efter det andra, uppstigande
aatjoashyggna-derna, hvilka den ansåg vara till mehn, isynnerhet «ågm his:
der för den nyväckta idéen om en studentförening» hvilken
den fann mindre ensidig samt af en högre och ädlare ert,
såsom utgående ifrån en allmän anda, och tillbaka verkande
det gemensamhetssinne, som vore menskligheten och
vetenskapen det enda värdiga. ”Rikets Universiteter”, heter det*
”förete i närvarande tid en besynnerlig kontrast; vid det ena
upprättas en studentförening, vid det andra stadgas allt mer
den gamla söndringen i skilda nationer.”
”Vid Lunds universitet”, säges vidare, ”hyser man nu
dessa förhoppningar (nemligen några förut uppgifna em
fördelarna af en studentförening); men vid Upsala aflägsnas de i
samma mån, som de splittrade nationerna tyckas vilja
instänga sig hvar och en på sitt herberge. Får hvar och en af
dem ett eget hus, så blir väl en allmän förening nästan
o-möjlig.”
Red. finner ännu flera skäl till missnöje och gör följande
svåra beskyllning: ”Men — ännu en annan synpunkt gifves;
utur hvilken man bör betrakta denna, genom tiden tyvärr
häfdvunna splittring af den. akademiska ungdomen. Under den
ålder, då det ungdomliga sinnet lättast, och utan afseende på
stånd eller födelseort, knyter vänskapsförbindelser, stundom
för hela lifvet; — då man, utan sluga beräkningar, skulle
med lifligaste värma omfatta den kamrat, till hvilken man
genom likstämmighet i lynne och tänkesätt kände sig dragen,
denne måtte nu vara född på Skånes slätter eller utmed
Norrlands fjell, — under denna ålder kommer man nu sällan
i närmare beröring med andra än sina gamla knä- och skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
