Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - — ed — Om den Akademiska Nationsinrättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaum rater. Bondsonen fortiar vid universitetet ofta nog stt
stå pi somma afstånd från sin sockenpatrons son; som i
hembygden ; och inom vissa nationer torde tlil och med
gymnasiernas pénalisât till någon del representeras genom de
inrättade kastarna af Seniorer, Juniorer, Recentiorer och
Re-cealissimi.”
”Denna nationalism fortsattes genom dc på
stifts-indel-ttingen grundade befordringslagarna inom laroståndet, och
jemvål efter Inträdet i embetsverken. Man ingår t. ex. i
huf-vufUfcadcn I Ösfgötfca Gille, i Södermanlands och Nerikcs
Gille, o» s. v. — ett slags frimureri, der man, omgifven
endast af par excellence sft kallade landsmän, fortsätter och
utbildar den vid universitetet började afsondringen, samt
stundom glömmer att man är svensk; för att lefva och dö
Verm-läaning, Uplänning etc.**
”Ager man, under sådana omständigheter, rätt att klaga
öfver bristande allmänt medborgerligt sinne, öfver
tillgifven-het for skrftn af alla slag etc.?” eller hör man ens ett
ögonblick fasta sig dervid, att lider af nepotism funnits, då det
i fråga om befordran inom rikets embetsverk, eller om bifall
till andra ansökningar, varit en mäktig recommendation, om
man blott råkat att vara t. ex. Skåninge, eller hafva på ett
eller annat sätt tillhört hästgardet, o. s. v.? Då man med
skäl klagar öfver allt sådant, vore det ej af vigt att vid
roten förekomma en af de hufvudsakligaste anledningarna till
det onda?”
Man inser lätteligen; alt Red. här sjelf gör sig i sitt
omdöme skyldig till ensidighet, hvilken den vill finna i
nations-inrättningen. Hvad först och främst angår den företeelse
vid Lunds Akademi; som gifvit honom anledningen till
jem-förelse Och klander; så inse vi icke, huruledes
nations-inrätt-ningen blir ett binder för uppkomsten af en studentförening;
och; om bådadera ki^nna hafva ett verkligt och egenlligt lif,
b vårföre ej de också kunna genomkorsa och på sådant sätt
bestå utan mehn för hvârandra. I förbigående kunde man florn
fråga, hvilket begrepp egentligen bör fästas vid namnet stunent-^
förening, särdeles vid våra Akademier; der en philosopluskuffto-
JPaav, IV« II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
