Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofyerlemna sakerna it deras egen utveeklipg. Sedan den vesir*
gränsen blifvit tryggad genam stilleständet med Danmark,
ut-skref han sjelfmant riksdag. Det fortjener anmärkas, att
sam-ma senat, som i September månad så ifrigt tillstyrkt Hkidag,
numera visade sig med beslutet missnöjd. Hade den någon
förkänsla af sitt fall, eller stod dess missnöje i sammanhang
med det svalnande nit för riksdagskallelse, hvilket redan i
Oktober månad begynte röja sig ibland Oppositionen?
Riksdagsmännen samlade sig emot slutet af Januari månad,
de ofrälse rustade till strid emot adeln, ehuru icke alla så
noga visste, hvad striden skulle gälla. Genast i början
ut-spriddes bland dem det af Prosten Waller i Örebro
författade Företalet till 1789 års Riksdag, en sammanställning af
händelserna till förmån för Konungen emot aristokratien. "Den
magt Konungen hos oss hafver, är icke ett intrång i friheten,
ntan åtminstone för ofrälsestånden frihetens beskydd.”
Skriften inlade i såväl Konungens som oppositionens företaganden
en större afsigtlighet, än de kanske sjelfva drömt om, men
lår ha verkat mycket för ”den syslerne, som skulle
underhållas.” Af bonde- och borgareståndens riksdagsmän hade många
genom fullmagt sig ålagdt, att i allt göra Konungen till viljes,
att för det ”rättmätiga” krigets förande samtycka till
upplåning, krigsbjelp, försträckning ur banken, o. s. v.; ja en socken
i Södermanland bifogade till fullmagten en särskild skrifvelse,
med anbud att man ur buse draga till Stockholm, om ett
eller flera stånd motsatte sig Konungens vilja. Hvad slags
^förhoppningar åtskilliga bönder gjorde sig af den blifvande
riksdagen, synes ibland annat af en i Konungens papper förvarad
inlaga, ”att Konungen måtte bli alla stackars frälsebönders
taleman vid riksdagen”, och särdeles skaffa en nogare
bestämning åt den tryckande dagsverksskyldigheten.
Det vill synas, som om den adliga oppositionen i början
gjort sig någon förhoppning om medhåll af Konungens bröder.
Carl hade efter Konungens afresa emottagit öfverbefälet i
Finland. Det berättas, att redan i Oktober månad] sändebud
ifrån vederbörande i Sverige varit honom tillskickade, men att
de blifvit snöpligt affardade. Emellertid tyckes Konungen icke
varit alldeles fri från misstroende. General-adjutanten «J. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
