Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delsem à s utveckling. Wallquist erhöll’ strax t före riksdagens
Öppnande förtroende genom Baron Armfelt , att Konungen
under närvatande omständigheter funnit nödigt att rangera ett
pairti och derföre utse en chef i livarje stand. Inom
preste-ståndet önskade, han dertill Wallquist. Dessa chefer; jeinte
det de förde sitt folk 9 skulle flitigt kommunicera med
oppositionen 9 för ätt förlika stridiga tänkesätt och menniskor..
Derunder lät äfven Armfelt förstå; att Konungen positift
ville,fortsätta kriget, att han ville inrätta Rådet på annan fot och
erhålla friare makt med rikets högre emketsmän. Efter någon
tvekan emottog Wallquist uppdraget; dels på det att
befattningen icke måtte falla i händerna på någon man med mindre
goda afsigter, dels emedan han ansåg otillbörligt att afsäga
sig en så god sak som förlikning. Hvad allvar Konungen
hade med förlikningen, fick han snart tillfälle att erfara. Ett
par dagar derefter skulle de vanliga välkomsthelsningarne
e-mcllan stånden afläggas. Ehuru tiden dertill redan var
uppgjord emellan talmännen; företog sig adeln att ensidigt
besluta uppskof, och lät derom underrätta de öfriga stånden, men
innan denna underrättelse ankom, hade bonde- och
borgareståndens helsnings-deputationer afgått och blefvo högeligen
förbittrade, att icke träffa adeln på riddarhuset. När
Wallquist kom i samtal med Konungen om denna i sig. sjelf
obetydliga händelse, "releverade Konungen mycket adelns
inattention”; och han lär utan tvifvel icke ha försummat att göra
sammaledes inför medlemmar af de båda andra ofrälsestånden.
”Jag slutade häraf myckel", säger Wallquist, "men hvarken
mera eller annat, än hvad jag sedan fann sannfärdiga sig.’’
Hvilka chefer i de öfriga stånden voro utsedda, kunde han
icke märka. För hvar särskild sak nyttjades den man, som
fanns; eller som erbÖd sig. Också kunde Konungen, lättare
leda dessa stånd; an presternas, hvarest han visserligen i
allmänhet egde afgjord pluralitet, men äfven ett motparti,, som
icke var obetydligt. Bland de femtio, so.m vid elektorsvalen
voro närvarande, räknades IG afgjorde*oppositionsmän och 10
af osäkert tänkesätt, till hvilka, utom Erkebiskopen sjelf,
hörde flera Biskopar, såsom Schröderheim, Celsius,
Benzel-Fkby. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
