- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1844 /
408

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tviätigbetet, hvilka nåder dåvarande omständigheter till intet
tjenade. linder én tid af yttre krig och inre tro var cj råtta
Ögonblicket att löna tvetydiga grundlagsfrågor. Man torde
icke allt för mycket misstaga sig, om man påstår, att det just
var den adliga oppositionen sjelf; som genom sina
öfverilnin-gar, sin hård nackenhet, hvilken under andra förhållanden
kunnat förtjena ett bättre namn; banade väg för införandet af det
envälde, hvilket den med så mycket skäl afskydde. Väl
torde Konungen i alla fall kommit att under denna riksdag styra
ärendenas gång. Så är alltid händelsen under stora politiska
kriser^ när en utmärkt man — och en sådan var Gustaf
onekligen alltid i farans stund — finnes i spetsen. Men utan adelns
hetta hade han aldrig fått tillfälle alt genom en formlig akt
äfven för framtiden stadga enväldet Man hör ihogkomma^ att
Säkerhetsakten hvarken hos prester eller borgare saknade
motståndare, och ibland dem sådane, hvilka i öfrigt voro
Konungen särdeles tiligifna. Men tiden var sådan, att ett parti
måste tagas, och man får icke allt förmycket tadla
ofrälsestån-den, hvilka häldre togo Konungens; som åtminstone erbjöd
dem några förmåner, än gjorde sig till vapcndragare åt adeln,
hvilken då ännu aldrig vikit en hårsmån från sina anborna
anspråk. En annan fråga är, huruvida Konungen med klok
hof-samhet begagnade omständigheterna. Den frågan är af
historien redan besvarad. Säkerhetsakten och kanske ännu mera
det sätt, hvarpå den genomdrefs; kostade honom sjelf lifvet
och hans ätt thronen.

Konungens riksdagsplan kan icke så noga angifvas.
Gustaf var i allmänhet; såsom Schröderheim säger, en sådan man,
"att aldrig någon ensam i någon stund af hans lefnad ägt
hela hans förtroende", och hvad denna riksdags händelser
sär-skildt vidkommer, betygar Biskop Wallquist; "att’ alla voro
medel i hans hand, visste af hans planer jemt så mycket, de
sjelfve blefvo ombetrodde att uträtta, och fingo oftast
kunskap derom först i ögonblicket före dess verkställighet." Att
det i allmänhet var Konungens mening att begagna ofrälse
stånden emot adeln, för att derigenom öka sin egen makt, det
finner man af många omständigheter. Huru detta skulle ske,
och huru långt det skulle drifvas; tyckes ha fått bero af hän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 15 20:45:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1844/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free