Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uti øtt enskildt bref en af dc subskribenter, som från detta
omdöme måste undantagas (G. Adtersparre). ”Samma dag be*
rättelsen inlemnades, var jag med flera bjuden till middag bos
Landtmarskalken. Efter slutad maltid föreslog han, att bans
berättelse skulle uppläsas för oss. Det skedde; oeh hvar oeb
en anmärkte, bvad han kunde påminna sig vara verkligen
fo-relupet oeb enligt med innehållet af relationen. Genast derpå
framskaffades ett bord med bleck och penna, då Landtmarskalken
anmodade oss att teckna derunder våra namn. Vi vägrade aHa
af det skälet, att vi icke voro i stånd att kunna bevittna allt;
såsom varande af den beskaffenhet, att det ej kunde kännas af
oss alla. Till att rödja denna svårigheten undan, projektera*
des en slags reservation ; h varigenom kvar och en stod fritt
att sedermera förklara, hvad ban visste uti denna sak. På
detta sätt ansågs betänkligheten häfven och underskrifterna
börjades, då ordningen kom slutligen till mig. Hade jag med
godt manér och utan att blifva utmärkt kunnat undslippa att
8krifva under, hade jag gerna nekat; men i den ställning jag
nu var, gick det ej väl an. Jag satte derföre äfven mitt naufeå
under skriften såsom vittne. Sedan vi alla underskrifvit-bfr
sändes papperet till klubben, för att förses med flera
underskrifter; det skedde och antalet af de underskrifvande ökades
till 54. Men som denna stund på dagen atskillige penonté
af ringa anseende råkade vara på klubben, kommo de fifvaft
att inblandas med. Detta förargar mig mest.” — Åtskilliga
återkallade sedermera sina underskrifter, ibland hvilka
Lands-höfding Falkenberg icke fördolde, att han af Lagman Nordin
blifvit både lockad och hotad till underskrifning. ’ * ■
Medan detta ärende sysselsatte Ridderskapet och Adeln*,
väcktes i bondeståndet fråga (d. 9 Febr.) om gemensamma
privilegier för de tre ofrälse stånden, ett förslag; som af bön*
der Och borgare omfattades med särdeles ifver, under det pre*
sterna följde med, ieke utan farhåga för sina enskilda
stånds-privilegier. Frågan var ieke ny. Den hade på riksdagen 1778
skrämt adeln att underkasta sig regementsförändringen^ den
hade sednast varit framkastad 1786. Denna gång var bonde*
sekreteraren Ahlman dess egentliga bedrifvare, oeb Konungen;
omsider sjelf deraf besvärad; begagnade den i början för ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
