Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nomdrifvandet af cgna planer. Löfte om privilegier för ”odal*
stånden” var det pris, mot hvilket han köpte bönders och bor*
gares bifall till säkerhetsakten. Ibland hans efterlemnade pappet
förvaras ett af Âhlman uppsatt förslag till dylika, hvilket doek
sedermera sönderföll i en särskild skatteköpsförordning och
särskilda försäkringar för bonde- och borgarestånden; till
hvil-ka vi längre fram ärna återkomma. Det ursprungliga
förslaget innehåller likväl åtskilliga märkliga punkter; hvilka icke i
dessa sednare inrymdes och derföré här må omnämnas : att
Konungen städse skulle behålla skrif- och tryckfriheten i helgd;
att kvar och en skulle vara skyddad af lagen, men icke af
personen^ i följe hvaraf icke någon, som eger viss
boningsplats eller näringsfång och icke ligger medborgare till last,
skulle komma under namn af landstrykare, lösdrifvare eller
lätting, emedan det strider emot den medborgerliga friheten samt
Inndrar industrien och folkökningen, att icke på ärligt och
lofligt satt fritt få försÖija sig; att läns- härads- och
sockne-allmänningar icke skulle stå under kronans jägeribetjening,
ntan under menigheternas egen disposition och egna
föreståndare; att hemmantals- och jordeboksräntorna måtte förenklas,
och ett visst pris på dem sättas i stället för den årliga
marke-gångssättningen; att hvar ofrälse man, som sjelf lade
omedelbar hand vid sitt hemmans häfd och bruk och ickebeklädt
eller beklädde någon kronans tjenst eller embete ; skulle i allt
ega lika rättigheter och skyldigheter som skattebonden; ntan
afseende på födsel.
Under allt detta mognade Konungens planer; men han höU
dem hemliga ända till den 17 Februari. Emellertid höllos på
flera dagar inga plena i något stånd. Riksdagsmännen gingo
sysslolösa. Förvirring och oro lästes i alla ansigten. 1
sällskaper rådde tystnad, det säkraste tecknet, säger Wallquist,
till stora förändringar.
Tisdagen d. 17 Februari omkring kl. 9 om morgonen såg
man de anslag nedtagas, genom hvilka utskott redan blifvit
sammankallade, och i stället uppslås Konungens kallelse till
ett plenum plenorum kl. 10. — Stånden samlades i hast, adeln
ntan sin Landtmarskalk, och Konungen Öppnade
sammankomsten med ett tal tiU de fyra stånden om orsaken till detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
