Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sutt fied starka borgervakter. Koaing» UUtalode denn* ging
Ridderskapet ocb adeln nr en mildare last ßnakride dem mi
fullkomlig glömska af det som bandt, ocb att ban icke Tille
lillrakna bela ståndet, hvad somlige ibland dem af regerings
sjaka felat. Derpå återlemnade ban dem deras Laudtmcrskslk»
hyilkeu denna gång infunnit sig. Med Konungens tillåtelan
ildede Lewenhaupt till adeln några ord, som gjorde föga iotryek
och anböll sedan, i anseende till sin sjoklighet, att Konungen
honom till biträde måtte förordna .en vice Landtmarskalk,
såsom det skulle bafva skett vid riksdagen 1710.
Efter dessa forberedelser höll Konungen åter ett kort tal
oas nödvändigheten att för framtiden förekomma all oenighet* att
bestämdare utstaka undersåternes förhållande till Konungen ocb
till hvarandra inbördes, att ge grundlagarna den styrka ock
tydlighet, som för en jernn styrelse och en oafbruten lydnad
vore nödvändiga. Han sade sig i sådant syfte hafva sammanfattat
en förenings- och säkerhetsakt, hvilken nu skulle uppläsas.
Dessförinnan höll likväl Hertig Carl äfven ett tal, egentligen för
att tillstyrka den ifrågavarande aktens antagande, såsom för rikets
lugn, friket och sjelfständighet nödvändig, men derjemle
begagnande tillfallet att försvara adeln och särdeles den i
Finland stående krigshären emot de "lögnaktiga smädeskrifterna."
Han slösade med artigheter och beröm och tyckles tala med
mycken rörelse, men verkan deraf syntes på stället vara ringa*
Man ansåg naturligtvis alltsammans såsom ett mellan honom
och Konungen aflaladl uppträde, såsom ett försök att höja
sinnena till medgörlighet.
Säkerhetsakten upplästes och omedelbart derpå framställ»
de Kouungen proposition om dess antagande, utan att lemna
rådrum till öfverläggning. Detta ’ förfarande stod i öppen strid
emot regeringsformen, hvilken angående nya lagförslag
stadgade, att ständerna skulle sinsemellan öfverlägga och Öfver»
ens k om ma, innan de på rikssalen afgåfvo sitt svar.
Regeringsformen innehöll äfven, att kongliga lagpropositioner skulle först
underställas rådet och dess till protokollet afgifna betänkande
meddelas ständerna. Äfven detta var uraktlåtet.
råden, hvilka vid tillfallet voro närvarande, var Mkén tta ii^\
(3 14* VM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
