Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ich# oförmodad, sm Ar de flesta andra. Allt skalle
p-nomdrifvas genom öfverraskning.
Konungens proposition besvarades med ja oek nej, kåda
Manie så käftigt, att styrkan i hvalfven tycktes pröfvas.
Propositionen förnyades och staren blefvo lika som första gången.
Bock tar nej mest rådande ibland adeln, och ibland
ofrälse-•tånden böndernas ja så bestämdt oek våldsamt, att borgares
Och presters utlåtande föga märktes. Ingen ibland dem körde
Wallqnist säga nej, men ganska sparsamma voro de på ja.
Ibland preslerna förmenade han sig icke ha bort flera än
trenne. De öfrige tego. Akten innehöll också, sådan den på
rikssalen upplästes — sedermera erhöll den åtskilliga tillägg och
förändringar — icke endast inskränkningar i* adelns
rättigheter, ntan underkastade embetsman i allmänhet ett godtycke,
hvilket kunde tyckas farligt äfven för de presterliga tjen st
erna. Om borgerskapet och dess privilegier innehöll den ieke
ett ord, men bönderne vunno, såväl genom säkerhetsakten som
den medföljande skatteköps-förordningen, betydande formener.
Sedan ropen å ömse sidor afstannat, uppstod en af
Konungens tillgifnaste umgängesvänner, Kanslirådet Adlerbeth,
oeb bad med lårar i ögonen, att ett så vigtigt ärende ieke
måtte afgöras i sådan bast, utan rådrum lemuas till
Öfverlägg-ning. 1 samma mening yttrade sig, ehuru somlige i djerfvare
ordalag och under åberopande af lagliga rättigheter, flere
Ibland adelns medlemmar. Konungen biföll deras anhållan,
men befallde, att de ofrälse ståndens samtycke skulle i dagens
protokoll införas, tillspörjande dem ännu en gång, om ieke
sådan vore deras mening, hvilket besvarades med ja, utan att
något nej hördes*
Waltyuist hadc ieke gillat Konungens våldsamma steg d.
§7 Februari. Han hade äfven sedermera gjort försök att
förmå honom till förlikning eller komposition, såsom det hette i
den tidens riksdagsspråk, ocb erbudit sig att i det
afseeo-det underhandla med Grefvc Fersen. Ilans inflytande
tillintetgjordes dock i detta fall af andra personers, ibland b
vilka han med särdeles ovilja omtalar sin personliga ovän,
Prosten Nordin, såsom den der "skulle bafva afvändt alla
liknelser till frid och ansett sig lycklig att vara brukad som inströ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
