Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Juridik - [56] Schlyter, Samling af Sveriges Gamla Lagar, 6:te bandet; Helsingelagen. Kristnu-balken af Smålandslagen. Bjärköarätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
städse var säker borgen för en lycklig utgång." — Detta verk
ir ock yärdigt att Konungar tillegnas« Omdömet öfter dess
stora värde och förträfflighet är ock nu sä allmänt stadgad t
och af sä kompetenta domare uttaladt, att det vore
öfverflö-digt; ja förmätet af ref. att derom längt orda. Han hänvisar
blott till anmälan af femte bandet, i Freys andra häfte för
1842 (sid. loi), af B—lk; och isynnerhet till den utförliga
och ypperliga recensionen öfver de tvä första banden, i
Svenska Litteratur-Föreningens Tidning, Jlf 16, 17 for 1835, af
G—r. Hvad der om dessa baud är i allmänhet sagdt, gäller
fullkomligt om det förevarande, ty det är sina föregångare
alldeles likt, så till plan som utförande. Hr Schlyter är ej
den man, som tröttnar eller slappas utaf; äfven efter
tjuguåriga mödor. Dock, i ett hänseende förmodar ref. att någon
slapphet utan skada skulle kunna inträda. Det är i afseende
på den skärpa, som sä ofta råder i Hr S:s uttryck; då han
polemiserar, och som af B—lk och G—r anmärkes. ”Det är
en anmärkning mot en viss störande hårdhet i framställning
och derigenom äfven i sak”, yttrar G—r i en recension öfver
Hr S:s skrift ”Om Laghistoriens Studium” (Litt.-Fören.
Tidning för 18oo, *4? 19), samt i den nyssnämnda recensionen
öfver Yest- och Östgötalagarne : ”Utgifv. ha varit stränge
mot sig sjclfvc, och dermed förvärfvat rätt att strängt
be-dönnna sina föregångare. Vi skulle likväl önskat; att det
skett med mera lämpa, helst hårda ord äro onödiga, der man
liar rätt i saken, och, om de vändas mot eljest förtjcnla män,
bos allmänheten, gerna föda den tanken, att man sjelf tvärtom
bar orätt så i saken som i sättet.” I förevarande band tycker
sig ref. äfven funnit skrifarten mildrad. Blott på ett ställe
synes den honom kunna tåla någon jemkning. Det heter i
företalet, sid. XXXV, not 9: ”Nordström, Bidrag till den
Svenska samhällsförfattningens historia, I. sid. 516, säger: ,,i
sitt nuvarande skick har denna Biaerkörätt af Birger Jarl
bl i ( vi t gifven för den genom hans omsorger om ej anlagda,
dock synnerligen befordrade staden Stockholm, och hör alltså
till 15:de seklet, men då den ej dess mindre (!)
benämndes By ær köa rätt, kan man deraf sluta att den tillika skulle
gälla som lag för andra köpstäder,,; och i en not anmärkes
alt borgmästare i denna lag omtalas, „men uppenbarligen
af ett senare ursprung, och sannolikt tillkomna då lagen
undergick sin senaste revision under Birger Jarl.,; Huru den
omständighet, alt en åt Stockholm „gifven,, lag bär titeln
stadsrätt, som författaren rätteligen antager att ordet
bjärk-öarätt betyder, skall kunna bevisa att denna lag tillika skulle
gälla som lag för andra köpstäder, är något svårt att begri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
