Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Juridik - [56] Schlyter, Samling af Sveriges Gamla Lagar, 6:te bandet; Helsingelagen. Kristnu-balken af Smålandslagen. Bjärköarätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pt; ndi l4tee är det icke beller att förklara, kora något i
dtaa» -lag kan aigaa nppenbarligen Tara af ett renare
»r-eprnng, oeb bâfra tillkommit rid lagens senaste revision ander
Birg er Juri, då dét ieke kan rimligen antagas, hvad ock
författaren icke ens föregifvit, att denna lag skalle vara
för-fattad, eller till och med hafva undergått någon revision före
Birger Jarls tid.” Men Hr N.*s framställning, läst och tankt
i sitt sammanhang, synes ref. kvarken, sakna ett sådant, eller
vara svår alt begripa. Visserligen är en eller annan
mellanlänk i Hr N:s slutledningar uteslnten, men dessa mellanlänkar
aro sådana, som en hvar lätt supplerar och hvilkas utsättande
endast skulle gjort framställningen obehöfligt vidlyftig och
trög. Grunder för Hr Nis antaganden och gissningar saknai
ieke heller, ehuru det medgifves, att de ej äro fullt bindande*
eeh att derföre Hr N. i något kan hafva orätt, och så till
vida äfven verkligen har det, att han antagit något, som han
icke bevisat med fullt biudande skål. Men hans påståenden
öro ej osannolika och sammanfalla till det mesta med Hr S:s
egna tankar. Hr N. visar huru vid städernas uppkomst äfven
uppkommo för dem oeh de inom dem bildade förhållande egna
ordningar och egna styrelser. ”Uti 12:te århundradet synes
det allmänna namnet på dessa stadsmanna-samfunds särskilda
ordning och rätt hafva varit Birckerätt, Byærkôrâtt.” Den
Svenska Lag, som så kallas är en kodifikation af dylika
rätts–hod; innehållet visar, alt den är gifven för Stockholm, och då
denna stad anlades, eller åtminstone befordrades genom Birger
Jarls omsorger, bör denna kodifikation tillskrifvas honom.
Att dess titel är Bjärköarätt, icke Stockholms rätt, visar
att den äfven skulle gälla för andra städer. Så har ref.
uppfattat Hr N:s mening. Skälen, hvårföre lagen tillskrifves
Birger Jarl, och hvarföre den skulle gälla för andra städer, äro
visserligen svaga; men det förra förhållandet är ej osannolikt»
och det senare antar Hr S. sjelf, ehuru han bättre bevisar
det. Men uttryckligt nog har Hr N. ”föregifvit” alt lagen
varit författad före Birger Jarl, d. v. s. att Birger Jarl icke
skapade en ny lag, utan blott kodificerede och reviderade
hvad som förut, enligt skriftlig eller muntlig tradition,
iakttogs såsom lag. Och det synes icke svårt att förklara, huru
ett bud i denna lag kan sägas uppenbarligen vara af ett
senare ursprung eller tillkommet vid lagens senaste revision.
Tydligen har Hr N. vid sin framställning haft samma tanka
om lagars uppkomst, som Hr jS., då han slutade sin skrift
”Om Sveriges äldsta indelning m. m.” med dessa ord: ”Jag
har visat att våra äldsta lagar småningom uppkommit,
utbildat sig och erhållit den form, hvari de kommit till vår kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
