Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Juridik - [56] Schlyter, Samling af Sveriges Gamla Lagar, 6:te bandet; Helsingelagen. Kristnu-balken af Smålandslagen. Bjärköarätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lag; cn gammal bandskrift på platt-tyska från Stockholms
Bibliothek; tryckt af Hadorph 1G88; — Wishy SjÖ-Rätt;
en gammal handskrift på platt-tyska, från Köpenhamn, samt
yngre på svenska och danska; tryckt först 150o af Ghemen,
sedan flere gånger på flere språk, äfven af Hadorph 1689,
sist af Pardessus 1828 i hans Collect, des lois maritimes. Dessa
tre lagar komma förmodligen alt utgöra nästa hand. Derefter
följa troligtvis: Skåne-La gen, hvaraf skola finnas tvennc
äldre handskrifter, tvenne yngre skrifna med runor, samt en
mängd yngre; tryckt första gängen 1505 af Ghemen, och
sedan af Hadorph 1G76; Nehrman var ämnad utgifva den efter
äldre och bättre handskrifter, men det hlef ej utaf; redan
länge har Kolderup-Rosenvinge utlofvat den, såsom första
delen af sin samling; — Skånska K y r k o -Ra t te n,
tillsammans med Skåne-Lagen i de flesta handskrifterna och tryckt
med den; — Skånska (Helsingborgska, äldsta
Lundska) Bierkc-Hätten, tryckt af Kofod-Ancber (i tilläggen
till hans Lovhistorie) 1776, och af Kolderup-Rosenvinge 1827
(i 5:le del. af hans samling); — Christin Retter Vikveria,
eller Vikens Kyrkorätt, tryckt af Finnæus i Köpenhamn 1759,
och början deraf af Beronius i Upsala 1761. Det kunde
sättas i fråga, huruvida dessa lagar, tillhörande Landskap, som
vid lagarnes tillkomst lydde under främmande herravälde, böra
anses som Svenska; tnen då Hr S. förklarat, att Skåne-Lagen
hör räknas till samlingen af Sveriges fordna lagar (Om Sver.
äldsta indelning i landskap, sid. 24), så kan man väl hoppas
att han också räknar dit de öfriga lagarne för de eröfrade
landskapen. Det är en stor vinst for vetenskapen ju längre
Hr S. vill utsträcka sitt fält. Visserligen blir utgifvandet af
Magnus Erikssons Lands-Lag, som är af sä stor vigt,
derigenom något fördröjdt; men ett par års väntan i delta
fall hetyder mindre än fördelen för alla tider att ega flere
lagar af Hr S:s hand. Magnus Erikssons Lands-Lag har aldrig
på Svenska varit tryckt, utan endast en af Bagvald
Ingemunds-son, Archidiaconus i Upsala, 1481 gjord latinsk Öfversättning,
hvilken utgafs af Messcnius 1614. Utgifvandet af denna lag
blir troligtvis ganska mödosamt och vidlyftigt i anseende till
handskrifternas olikhet och mängd. Hr S. omnämner i
företalet till WGL. 7, ÖGL. 2, Upl.L. 56, SML. 12, WML. i,
Smål.L. 2, tillsammans 60, af hvilka 14 äro från fjortonde
århundradet. Troligtvis stiger hela antalet långt öfver 100.
— Sedan följa Sta ds-Lagen, af hvilken skola finnas omkring
80 handskrifter (Hr S. nämner i sina företal 16) och
Christoffers Lands-Lag; dess handskrifter lära vara omkring
140; Hr S. beskrifver 94. Dessa tvenne lagar äro så allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
