Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Språkvetenskaper - [58] Johansson, Homeros’ Odysseia, Öfv. från Grekiskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Versen är i allmänhet ledig ocb b$g»t korrekt, Hr dL
begapar någon ging; ©eh då alltid lyckligt, stundom
verkligen elegant, en spondé i femte versmåttet eller två monosyk
Ijdier i det sjette, eller ett flerstafvigt ords delning på två
verser« Det måste alltid räknas Hr J. till stor förtjenst att»
med takt kafva begagnat dessa friheter i den klassiska versi*
fikationen, så mycket mera som man hittills sällan funnit dem
använda i den Svenska Hexametern. Alt Hr J. inskränkt
tao-ehéen till sjette versmåttet är utan tvifvel rigtigt, då versen
genom dess användande på andra ställen lätt blir hoppande
och osäker. Deremot tyckes öfvers. vid bruket af
medeltidiga partiklar ej alltid hafva gjort det afseende* på. sjelfva
meningens fordran som för versens skönhet varit nödvändig,
såsom då han i en invokation begagnar Du kort: ”0 du de
eviges fadet*”, der de tre första monosyllaberna bilda en
daktyl > ehuru örat ovilkorligt fordrar att de tillsammans skola
bilda; en Baoehius. Samma förhållande är det med versen:
”Den der med svårighet släpar sig” o. s. v. der örat lika
oaf-visligt af de tre första orden fordrar en Ampbibrachys,
istället för att öfvers. deraf gjort en daktyl. I allmänhet skalle
både versen och diktionen hafva vunnit, om Öfvers. mera sökt
att undvika tungrodda passiva supinformer på -s, t. ex. frälsts,
afftdtts, oeb förkortade adverber ändtUg, slutlig, visserlig 9 i
st. för ändttigen o. s. v.
Om derföre denna öfversättning icke såsom ren
konstprodukt fullt kan mäta sig med Vossens och Adlerbeths
arbeten, så är den i philologiskt afseende så mycket mera att
loforda. Vi tvifla att. den blir fullt njutbar för hvar oeb en
som ej är bekant med den Grekiske Homer, men den som
något känner originalet skall alltid med stort nöje och nytta
läsa Hr £s arbete; det smyger sig nätt och sinnrikt kring sin
förebild, hvarje ord är trallande i sak, slår hufvndet på
spiken, och visar att Öfvers. träffat mycket innehåll hos sin
författare. Derföre lämpar sig Hr J:s Odyssé särdeles väl för
sådana, som efter något föregående stadium vilja göra sig ytter-
äare bekanta med den Grekiske Homer. De skola med Hr Jl
i ledare icke allenast finna en pålitlig verbal tolkning, utan
äfven träffa många saker hos sin författare, som de, oaktadt
ett försvarligt ordaförstånd, icke anat, och denna
öfversättning skall derföre utan tvifvel blifva fruktbärande för det
grekiska studiet. Ref. önskar bjertligt, att Hr J. snart måtte
blifva i tillfälle att fortsätta sitt arbete och skänka oss en
Svensk Homer af en hand i stället för de två hälfterna
Wellenbergs Odyssé och Traners Iliad, hvilka väl kunna kallas
skriande, motsatser* Skulle han vitøa föröka ritt arbete med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
