Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [59] Försök till en kritisk undersökning af vissa delar af 1809 års grundlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«tytn{>ad* eller Vacklatode föräadrmgar, «am en sådan konflikt
måste framkalla och framkallat; och slutligen de seduaste
tidernas på representationens yttre form liufvudsakligen riglade
kémödandett, som för oteandringc* af dess «ammaasâltaing
åsidosätta etter uppskjuta dess inre reorganisation; làgger nsaa
allt detta tillsammait, måste man deri finna visst ej ett
rättfärdigande eller försvar för, men vfil en förklaring af vår
jGrnndfags brister. Vi öfvergå till att visa, kom Förf. den
uppfattat.
Förf. begynner med ett företal, som ref. genast vid
första genomläsningen tyckte vara ett hors d’oeuvre, och kan ej
heller nu alldeles frångå denna mening. Det är synbarligen
skrifvet, sedan boken var färdig, såsom alltid borde vara
förhållandet med företal; men följden har här blifvit, att det
Ullkémmit under den häftiga meningsstrid, som
Representationsfrågan framkallade, och att det deraf bär alltför tÿdfoga
«pâr. Visserligen är äfven sjelfva boken rik på utfall mot
tidningspressen, mot liberaiisn%och demagogi; men företalet
ar relativt ännu rikare derpå, och i en bittrare ton. Om
dylika utfall någonsin gagna mera äa skada, de må komma
från hvilkendera sidan som helst, så ba de åtminstone ej en
lämplig plats i ett föröfrigt så opartiskt, så grundligt eeh
blott på sak rigtadt arbete som de.tta. Vill man bafva bevis
på hvad bär är anmärkt, hänvisas blott till sid. 5; ma Vara,
att opinionsyttringarne för represeqtationsformen blifvit till en
del med konst framkallade, och således bevisa mindre för
saken, fin hvad de annars skulle göra; att dock i dem finnes
mycken verklig grund, att de betyda mycket, och växa i
hebe ty deise, torde knappt Förf. sjelf neka; och i alla fall, hvad
vunne man med att nedsätta motståudarnes förfarande, ocb
kasta skugga på deras ärlighet/ Att man ställer srg sig sjtff
i skuggan. Den, som misstror andra, blir sjelf misstrodd.
,Och, hvad ar för mången, säkert för de redbaraste af den
nämnda reformens befordrare, det egentliga syftemålet? Att
umlergrfifva konungamakten, månne det fir att republikaråsera
Sverige? Om ock en och annan skulle anse detta såsom
nyttigt*, svårligen vilja de det annat än såsom ett taédel, som
visserligen de fleste icke anse nödigt, ett medel till det, som
för alla är hufvndändamålet, och hvari också moistfitidanie
utan tvifvel, och Förf. ej minst, instämma: att bereda vägen
för genomgripande förbättringar i Sveriges hela statfiskick, i
administration, i justis, i läroverken, i statshushållningen.
Såsom ett medel till detta bar reformen sin högsta hetydeltø,
i det den skulle både göra sådana förbättringar mdjltøfre,
och grunda deras både tillkomst och bestånd på ett säkrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
