Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [59] Försök till en kritisk undersökning af vissa delar af 1809 års grundlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föktrMnthe af hela hatioaen. f och fö t sig sjelf hör reform^
frågan visserligen alltför mycket tiH tbeoriens område; att ej
vara underkastad ändalös meningsstrid. Men för ändamålets
vigt, öm ej redan i följd af hvar och ens rätt till aktning
för sin öfvcrtygelse, bör striden föras ulan bitterhet; utan
misstydning eller hånlöje.
Fört utgår från den synpunkten; att felet i vår
Grund-lag ligger mindre i representationens form; — ehuru han ej
nekar, att denna har sina brister, som borde afhjelpas utan
total omstöpning — än i arbetssättet, hvarmed han tnenar
dels statsmaktens fördelning i allmänhet, och särskildt i
representativt hänseende, dels formen för representationens
verksamhet. Han antager, och väl ej utan skäl; misstänksamheten
aåsom en genomgående grundton i hela Grundlagen, både vid
dess tillkomst och vid dess sednare utbildning. Hvad den
åeira angår ; ger han uti inledningen; till ursäkt för
grundlagens upphofsmän, en träffande teckning af de ideer, som då
varit eller voro rådande: beundran för Englands författning,
bvari man mera såg på den närvarande formen, än på dess
historiska ursprung; beundran för Napoleons storhet, som
knölade skuggan af de lidanden, som han ådrog Sverige, på
bans motståndare, vår egen olyckliga konung; det ännu ej
förflugua raset af Franska revolutionens hänförande theorier,
Kvtlkas följder för Frankrike man såg genom krigsärans
prisma; och slutligen Adelns ännu sedan frihetstidens fortlefvande
kat mot konungamakten; i hvars allt för stora vidd man såg
landets hela olycka. Att hland sådana ideer, i en så farlig
lid, så fort åstadkomma en med alla sina fel så fortjenstfull,
«å mellan ytterligheterna, medlande författning; det medger
Förf. förtjena mera beundran och tacksamhet; än tadel. Mera
Uandrar han den under lugnare tider, och med mognare
betänkande affattade riksdagsordningen, som dels upptager oeh
ger grundlagshelgd åt många ovigtiga bestämmelser; delsmed
forändrade uttryck återger åtskilligt af regeringsformens
inne-liåll odk således underkastar denna olika tydningar eUer
miss–tydningar. Såsom för båda gemensamt anmärker han bristen
^på bestämdhet i uttrycken; och, hvad som hörer till sednare
-tiders skuldregister, det visserligen något betänkliga falsarium;
oom gång efter annan begås; att grundlagarne, med de
förändringar de tid efter annan undergå; utgifvas af trycket med
vederbörande8 tillstånd; med bibehållande af sina ursprungliga
-underskrifter, hvarigenotn hädangångne Konungar och
Talo-jnän för stånden göras ansvarige för bestämmelser; som de
kanske aldrig med sitt namn skalle ha sanetionerat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
