Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [59] Försök till en kritisk undersökning af vissa delar af 1809 års grundlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagens konstitutions-utskott uppbära samma förebråelse för
parti-ilska, som både då oeb vid innevarande riksdag i så
rikligt mått blifvit rigtad mot detsamma. Deremot faster sig
Förf. föröfrigt föga eller intet vid det tillfälle till partiför*
följelse, som under innevarande riksdag, vid frågan om
förändringar i §§. 106 oeb 107, af rissa talare förespeglades
såaom ovilkorligt förenadt med en utsträckt ansvarighet för
ministrar.
Ungefär af samma art, oeb kanske ännu mera grundade
äro Förf:s anmärkningar mot den andra stora garanti-institu*
tionen, som vår grundlag innehåller, neuiligen Opinions-nämn*
den, denna domstol af till större delen aldrig lagfarne man,
som utan speciel granskning af Högsta Domstolens akter, blott
i stod af allmänna opinionen, oeb .möjligen äfven utan detta
stöd, kan skilja en eller flera af Högsta Domstolens medlem*
mar från sin tjcnst. Dock bar Förf. i den skildring, som han
gör af 105 §. i sin tillämpning begått ett ej obetydligt
misstag. Om den första omröstningen så utfallit, att uteslutning
af någon af Högsta Domstolens medlemmar kommer i fråga,
"skall”, säger han sid. 50, ”hvar och en ledamot uppsätta 5
kandidater till forkastelse, om ock man ej vill aflägsna mera
än enl” Regeringsformen säger: ”uppgöre bvar oeh en af
nämnden en sluten lista på dem af Högsta Domstolens
ledamöter, flera eller farre, som han anser böra entledigas.”
Deremot innehåller samma sida andra ganska grundade
anmärkningar, som visa att institutionen är i sin närvarande form
o-rimlig nog, att ej behöfva tillvitas orimligheter, som den
saknar. I sammanhang härmed talar Förf. om konungens tvenne
röster i Högsta Domstolen, hvarvid ref. gerna instämmer i
bans anmärkningar, utom hvad som angår den, lindrigast sagt,
ej vackra insinuationen, att detta torde vara ”ditlagdt som ett
giller, uti hvilket konungamakten förr eller sednare skulle
fastna etc.”
Det mest genuina beviset på den misstänksamhet, som
genomgår vår grundlag, finner Förf. i institutionen af Rikscns
Ständers Juslitie Ombudsman, denne kontrollör, å ständernas
vägnar, på rättvisans administration, bredvid den af
konungen tillsatte Justilic-kanslcren; en onödig dubbelhet af
kontroll, genom hvilken Ständerna ock äro inblandade i
administrationen* Häremot kunde dock invändas, att denna
inblandning ej saknar sin motbild i vår äldre historia, äfven bortom
Frihetstiden, så vida som ständerna i gamla dagar i och
genom sina gravamina, åtminstone på petitionsväg, men derföre
ej utan verkan, ingrepo i administrationen; å en annan sida
kan frågas, om ej en och annan af dem, som beklädt detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
