Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [59] Försök till en kritisk undersökning af vissa delar af 1809 års grundlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förf. öfvergår derpå till en speciel kritik af
”(»randingens Esprit.” Han tager i forsvar det beryktade ”allena”, ty,
säger hanj annorlnnda kan icke en monarkisk styrelse
uttryckas; fifvensom att konungen inhämtar, i stadgade (hil,
”underrättelser och råd af ett Statsråd.” Men han visar, hurn man
af missförstådd beundran för Englands verkliga, och
Frankrikes imaginära minister-styrelse, velat och vill, medelst en
dylik, söka en kontroll på konungamaktens missbruk, men ej
ratt väl lyckats deri. Han gillar väl; att representationen
enligt Regeringsformens 107 §. kan förklara; att en minister
förlorat nationens förtroende, hvarigenom han i sjelfva verket
upphört att vara nyttig på sin plats; men han klandrar, att
detta kan ske, utan att ministern deröfver höres och kan
försvara sig, så mycket mera som statsråden âro de facto
uteslutne från 3 stånd, och blott tillfälligtvis kunna ha tillträde
till det fjerde. Hvad ansvarigheten enligt 106 §. angår, kan
den, säger Förf., der enskild mans rätt blifvit kränkt, ej
tillämpas; der hörer målet under allmän lag och vanlig
domstol; blir frågan om något tillgörande å ett statsråds sida,
som skulle stå i strid mot grundlagens anda, så hörer detta
till opinionsyttringens område, och således till 107 §.;
återstår således blott hvad som rörer grundlagens ord och form;
också har yrkandet af ansvar enligt denna §. nedsjunkit till
ett bråkande med former oeh småsaker, i motsats mot hvad
i det beprisade England är förhållandet, der klandret mot
ministrarne träffar det hela af deras politik. Och dermed bar
ock konstitutions-utskottets granskning af statsrådens
protokoller blifvit en lika fruktlös som tidsödande formalitet; och
de fall; der Riksrätten hittills varit använd, visa §:s nära nog
gagnlöshet eller otillämplighet. Men, må vara att Förf. deri
bar rätt, att frukten varit ringa; dertill har kanske ej litet
bidragit det stöd, som våra ministrar nästan alltid haft i ett,
sitt eget stånds medhåll; men att denna frukt ej varit ingen,
torde kunna medgifvas; kanske hafva vi detta; visst ej starka,
värn att tacka för, ätt konungamakten ej i sednare tider
inkräktat på ständernas rätt; att försök i motsatt anda ej
saknats, medges gerna. — Med mera skäl klandrar Förf.
riksrättens sammansättning, i det att deri äfven deltaga
kollegiernas presidenter, som således dömma öfver sina egna förmän,
och med afseende på mål, som i deras egna embetsverk
blifvit beredda; att sättet för statsrådens anklagande är hemligt,
och har tycke af inqvisition ; samt att riksrätten i sjelfva
verket är en myndighet öfver sjelfva ständerna, i det den kaa
ogilla en af konstitutions-utskottet, å ständernas vägnar,
beslutad anklagelse. Vid denna framställning får sistledna riks*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
