Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [60] 1. Molbech, Om Corfitz Ulfeldt som Landsforræder; 2. Molbech, Bidrag til Dronning Christinas, Carl Gustafs, det Svenske Hofs og Corfitz Ulfeldts Historie i Aarene 1651—55 - [61] Naumann, Sveriges Statsförfattningsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49f OFVElUmV ÄT MK KTAS9E ‘ ilTtÔUTtjREN.
Btøig diplomatisk Referent, er bevnret ikke (ka uje og m-
Trak tU a| fuhbtondiggjôre Billedet ni GhritUpu,
bendes (lof og beides sidsle R^ieringsstr.” Mon finier
Mk-dbr; genom en mängd förut okända anekdoter, förnyad
bekräftelse på mänga förut kända förhållanden, t. ex. Drattnisg
(Sbristmas «löseri, laglösa sjelfrådigbet samt opålitligheten i
bennos uppförande (se pag» 45, o5, 70, 92, 83, 415, 115).
Äfven åtskilligt nytt, ehuru af mor enskild egenskap förefinne*.
T** ex. alt den sköna Ebba Sparre varit förlofrad med
sedermera blifvande Kanslipresidenten Bengt Oxenstierna; men att
Christina tvang henne att upplösa denna förbindelse oeb i dess
ställe äkta Jakob Kasimir De la Gardie, bror tUl den tona i
påd varande gunstlingen. Tillika återfinner man bär i
berättelsen om Christinas dels förolämpande dels opålitliga
uppförande mot Beuningen; den förut okända anledningen Ull
denna Ministers bittra ovilja mot Sverige, hvilken sinnesstämning
sedermera under Carl Gustafs krig blef så olycksbringande för
fäderneslandet.
(Såsom en samtidig oeb autentisk källa, är Hr Melbeohs
arbete ganska vigtigt för den ifrågavarande tiderymdén; ett
innehållsrikt supplement till Chanuts oeb Wbitelockes
memoirer. AND» FRYXBLL.
[61] Sveriges Statsförfattningsrätt, af Christian
Naumann, Academië-Sècreterare i Lund. Forsla Bandet. Förslå
Hufvudafdelningen 468 sidd. Andra Hufvudafdelningen 145
sidd. 8:o» Stockholm, Norsledt et Soner 1844. (Priset; 2
R:dr 24 sk. B:ko.)
Det är en foreteelse af sällsam art att mer an ett
fjerdedels sekel kunnat förflyta efter våra nu gällande grundlagars
stiftande, utan att någon systematisk framställning af deras
Innehåll blifvit allmänheten meddelad. Svårligen kan orsaken
deriill ligga i någon grundlagarnes olämplighet för en sådan
behandling, då ivärtderemot en af vårt lands förnämste
tänkare på den philosophisJka deduktionens väg kommit just till
det system, hvilket i dem uppenbarar sig. Skälet må snarare
enligt hvad äfven vår Författare i förordet anmärker, sökas i
de inånga ändringar, hvilka grundlagaraes stadganden tid t och
pfta undergå, b varigenom en ny bearbetping nästan för hvarje
riksdag kan apsøs erforderlig. ”Men om detta skäl, sägerFprfi.
rigtigt, alltjemt skujle få gälla om den för medborgares
danande känbara bristen på en framställning af fäderneslandets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
