Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [61] Naumann, Sveriges Statsförfattningsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gällande efentliga füll forsi <U skull# hllfca mir
Jegntifiiiagen hunnit all den utbildning, som vone önskvärd, —*
lende äonu x flera decennier denna vctenskapsprea komma #U
saksa en bearbetning,” Alan skulle kunna * utan
faraaUnuss-taga eg, till ock med påstå, att på det sättet vårt jus publia
cum väl alltid blefve nian .vetenskaplig bearbetning.« då det
säkert ieke finnes och aldrig funnits någon författning« som
»eka baft vedersakare och, hvad vårt land sårskildt angår9
icke heller för framtiden lärer yara annat att förvänta, hvil*
ken, mer eller mindre genomgripande, förändring vår offent*
liga rätt än må komma att undergå. Det är en förtjenst af
Hr N. att hafva insett och erkänt detta, och vi bafva denna
omständighet att tacka för hans i rec:s tanka lyckade försök
att afhjelpa en betydlig brist i politiska litteratur.
Arbetet består af tvenne hufvudafdclningar* af hvilka den
första framställer en historik öfver Sveriges statsförfattning
under framfarna tider samt öfver tillkomsten af våra au
gällande grundlagar och de förändringar dessa hittills undergått,
den sednare deremoi lemnar en framställning af den gällande #
konstitutionella rätten och utgör således arbetets förnämsta dek
Författaren har börjat med några inledande
begreppsbestämningar , hvilka må anses lampliga så väl derföre arbe*
tet sirskildt afser användbarhet vid den akademiska
undervisningen , som ock till rättfärdigande af titeln, den der annars
kunde hafva förefallit en eller annan läsare såsom något sökt
I framställningen af Sveriges äldre författning, bar Förf. iekf
uaknat föregångare, ehuru ingen fullständigt behandlat hela
detta vidsträckta område. Den statsförfattningsbistoria, som
Hr R. lemnat, gör ieke anspråk på att slällas i bredd meden
Bergfalks, en Geijers, en Järlas, en Schlyters, en Mordströms,
en Schönbergs, en Strinmholms mästerliga produkter af
sjelf-ständig och snillrik forskning, men den framstår såsom en kort,
men doek i knfvudsaken fullständig, Öfver sigt af
författningens utveckling från de äldsta tider. Den vittnar väl om
nycken bekantskap med sjelfva urkunderna, men ock om ett
troget begagnande af de ofvan nämda och andra utmärkte
författares bearbetningar dermtaf, så att den läsare, nom är ftågaå
bevandrad i denna fitteratur, rätt ofta skall igenkänna deten
våra yppersta forskares icke blott tolkning af urkunderna utan
oek reflexioner och ordasätt, afven om ieke de med
berem-lig noggrannhet utförda citaterne särskild t påminna derom*
Detta må icke tydas såsom ett tadel; rec. för sin del aimer
det för en obestridlig förtjenst, att Hr N. följt de utmärkåaste
forskares ledning, så mycket heldre som det väl torde tå
JUO-ses öfver en ung mans böfva att bafva fullstäiidigjt genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
