Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789 (Slut fr. föreg. h.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
défila förut innehade, att nemligen’välja sina tjehstemän, att
förvalta städernas enskilda kassor, att vid
riksdagsmannatill-sättning ega oinskränkt valfrihet. Den npplifvar och bekräftar
ånyo ett gammalt privilegium, som dock måhända under
sed-nare tiders frisinnigare näringssystem stundom blifvit förbisedt,
att ingen utan burskap må drifva borgerlig handel och rörelse,
och att burskap icke må beviljas, utan skäligt afseende på
8kråeiiibetens, magistraters och dc äldstes yttranden. För
Öf-rigt vunno handtverkarnc en ny förordning emot fuskare och
bönbasar, hvilken i sjelfva verket foga nytt innehöll, och lika
litet som de föregående kunde strängt handhafvas. Det
vigtigaste, som borgerskapet vann genom denna försäkran, torde vara
Konungens löfte att icke vidare meddela några exklusiva
privilegier, monopolier eller förpaktningar på sådan handel,
rörelse, konst eller slöjd, som förnt vore kand, idkad eller i
allmänhet idkas kunde. Det synes som skulle Konungen med
motvilja hufva beviljat denna eftergift. Punkten om
monopo-lierna Annes Öfverkorsad i det till honom inlemnade
projektet; den finnes på. hans befallning utesluten ur ett sednare;
buru den dock omsider eröfrat sig en plats i det sista , vet
jag icke.
Oaktad t bönderne genom skatteköps-förordningen hade
vunnit högst betydliga fördelar,, finner) man dem likväl snnrt väcka
fråga om erhållande af flera. Redan d. 5 Mars väcktes inom
ståndet motion om öfverseende af de gamlä privilegii-projekterna.
Till en del tyckes deras ifver ha hlifvit uppaggad genom
borgerskapets samtidiga arbete med sina privilegier. Nar
nemli-gen ståndet nppdrog åt sii.a elektorer att öfverse projekterne,
skedde det under uppmaning till skyndsamhet, ”alldenstund
de andra medstånden redan lära med deras besvär under namn
af privilegier fortfarit och dessa ieke utan vår betydande skada
lara kunna mer an förr blifva tillskurne.” Särskildt hade de sig
bekant, att borgareståndet inlemnat ett förslag, som i
åtskilliga punkter (spannmälshandeln m.m.) tycktes förnärma
bondeståndets urgamla rättigheter. Bönderne hade sitt förslag
färdigt samma dag/(d. 2 April), som borgareståndet erhöll sitt
af Konungen stadfästadt, och tvenne dagar derefter undfick
äffen déras hans bekräftelse. Han tyckes dermed bafva skyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
