Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789 (Slut fr. föreg. h.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4M Jkr&tebçm JÜbdegen 178&.
dat, eftersom just vid den tiden skulle förekomma till
öfrer-läggning den kinkiga frågan om ständernas garanti af den
upp-gifna galden. Denna försäkran innehåller äfvenledes till det
mesta bekräftelse på gamla rättigheter. De nyvunna
formenerne bestod o hufvudsakligen uti orubbligheten af de n
hemman en gång fastställda skattläggningar och tiondesättniegnr
och uti rättigheten för hemmansbrukare att till hemmanets
bäfd antaga så många arbetare, som bann fann nödigt; De
ferdna tjenStehjonsstadgarne föreskrifva nemligen med mycken
omstäudlighet, i förhållande till hemmanens storlek, hora
många tjenstehjon bonde egde försvara. Före 1747 egde han
fcke ens rätt att behålla hemma så många barn, han önskade.
Både bonde- och borgare-försakringarae äro an Udaterede,
liksom de varit utfärdade d. 25 Februari, ehnrn de först i
början af April voro färdiga. Bondeståndets, då den genom
tryck kungjordes, blef daterad d. 4 April, hvilket instämmer
med verkliga förhållandet, men i följande Juni månad
utkom en särskild kungörelse, hvarigenom detta förklarades för
tryckfel.
De återstående forhandlingarne vid denna riksdag
an-gingo visserligen ämnen af en mera tillfällig beskaffenhet, men
de torde i alla fall förtjena en framställning, helst man först
deri ge nom vinner ett fullständigt begrepp om det
regerings-sätjt, hvilket Gustaf med sin ptatsbvälfning åsyftade.
Säkerhetsakten tycktes lemna åtminstone en fribel oantastad,
fnbe-t.q? alt sig sjelf beskatta, men när man får se Konungen
åf-ven i detta fall genom maktspråk styra öfverläggningaraa och
föreskrifva besluten, finner man, att dermed intet annat
menades, än friheten att saga ja till allt, hvad Konungen
fordrade. Sitt initiativ begagnade han ieke endast till att
bestämma öfverlaggningsämnen, utan äfvea till att föreskrifva ack
begränsa voteringspropositiouor. Biksdagen 1789 är snart sagdå
utan like i Sveriges häfder, en revolution ifrån början tät
slut* Frågar man, hvilken derpå vann, så var det visst ieke
Konungen. Han kjéjpte sig endast ur en förlägenhet, för att
snart falla i en annan* Det var egentligen ofrälaet, som
skördad* frukten af Konungens och adelns strider. Det envälde
är långesodan störtad!, hvilket han för evärdeliga tidér vilte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
