Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789 (Slut fr. föreg. h.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gfiiodlfifgt, — säkerhetsakten förklarar sig oföränderlig äfpreo
i hendelse «f nytt konungaval, och söker »ilande afskira den
urgamla rättigheten att vid ett dylikt fösta vilkor — men de
friheter han derunder nödgades bevilja sina bundsforvandler, de
ofrilse stånden, aro in i dag icke allenast bes tändande, utan’
utvidgade. Betraktad ur denna synpunkt eller såsom verkande
för ändamål, hvilka icke voro hans egna, intager visserligen
Gustaf III ett oförgätligt rum i Sveriges hfifder. Vi äro derhln
komne, att de särskilda stånden bafva föga att afundas
hvarandra; deraf må vi hoppas slut på sekelgamla strider och
enighet för det gemensamma fosterlandets bästa.
Jag har förut nämnt, att adeln sökte binda det hemliga
utskottet genom en instruktion, men att frågan måste förfalla,
sedan Kopungen bes lä o>dt förklarat sig deremot och de öfriga
stånden fogat sig efter hans vilja. Bönder och borgare gjorde
det utan svårighet, men hos presferna måste list användas.
När de.erhöllo del af adelns förslag, ville oppositionen, som
i den saken hade Erkebiskopen med sig, att valakten icke
skulle brytas förrän instruktionsfrågan blifvit afgjord; ’’meja
jag”, säger Wallquist, ”var lycklig nog att intala pluraliteten
till uppbrytning genast, nästan endast med det skälet, att vi
ieke borde uppehålla sakernas gång, icke en gång synas göra
det, sedan Konungen äskat skyndsamhet. Milt hemliga skal
nar annars det, alt sedan valakten blifvit öppnad och med
detsamma ståndets ledamöter i utskottet kända, ägde hvarken
de att underkasta sig eller ståndet att föreskrifva någon vidarp
instruktion än Regerinsfermens 47 §. När frågan sedermera
i presteatåndet förekom, uppenbarade jag denna min tanka oph
hon bkef gällande.” Adeln försökte sedan att åtminstone draga
finanserna ifrån det hemliga utskottet genom tillsättande af etø
särskild t Statsutskott, hvartill Regeringsformens 90 § tycktes
gifva anledning, men äfven detta misslyckades. Det var just
rörande statsverkets tillstånd, Konungen hade upptäckter ait
göra, hvilka kan ville för ständerna hemliga hålla.
Det hemliga utskottet sammanträdde d. 26 Febr., sålunda
fem dagar efter säkerhetsaktens uppläsande på rikssalen. Dst
utgjordas af 13 adelsmän och 0 af hvardsra
ofrälaeståndot-Att Afven bönder fingo tillträde «ar en anmärkningsvärd ny?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
