Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789 (Slut fr. föreg. h.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BefiMtdif må MUtdaøé» 4$S9< jfftg
®*4 »U SaiM «»gi»g /rlnlräd» siU löfte, «en, tit,4«t.»lwtr
Ugn bcitå, nåder firkUll, iU lir«(l an »jbedde icke fog*
maset som prmjndikat för framtiden. I sjclfva verket får i^at
ieka alltför mycket undra öfver Konungens betjeepde. Han
laide ioke dölja för »ig, alt skuldsättningen till gn stor del
okett geneaa hans egen fördUas, och mäste finna förädqytfr
kande att, se förhållandet öppet framlagd t. Skuldsumman, då
den föreslagna kostnaden för 1789 års fälttag deri
iabçrfik-naS; rar större ån efter Carl Xll:s död.
åledan en sårskild komité, hvars verksammaste ledamöter
▼oro Lagmännen Håkanson och Spaldencreuts samt Rammnv»
rådet Lagerheim, utarbetade en instruktion för det lilltäuktp
Riksgäldskontoret jemte det betänkande, som skulle ingå tiU
stånden, råd pläga de utskottets öfrige medlemmar om sättet
att anskaffa tillgångar för riksgäldens uppehållande» £nsap»t
till räntor erfordrades årligen omkring 70 tunnor gnid øefi
jdeu gamla bevillningen, tom uppgiek tiU tolf, kehöfde
bjbö-kJUas för den ordinarie staten. AU uttaga alltsammans
genom bevillning pnsågs hardi aära omöjligt. Man var betänkt
på^ indragningar, men fann inga att föreslå. Vid civilstaten
fiumos inga omhärliga ijen&temän, bofvet räknade väl många,
uaenilla .lönade, militåren kunde under brinnande krig ieke
Étmskas. Anmärkningsvärdt är emellertid, att man redan 4å
iförde samma klagan öfver den oerhörda kostnad, hvilken de
fö lätta dragonerne ! Stockholm orsakade staten, sem i våra
dagar låtit böra sig öfver hästgardet. För öfrigt anhöll’
utskottet, att Konungen skoUe understöda Rdugäldskontosst
med möjligen inflytande subsidier, och erhöll i detta sfaoenlie
alt s^ags löfte, ehuru afgifvet i ganska allmänna ordalag, öft
.onda genomgripande förslag, som bragt es å hane, var ett of
’Friherre . Jiaunnnbeim om bränvinsmedlen. Gustaf had* vid
början af i tin regering förvandlat brän vinsbränning lill ett
regale och, sedan denna inrättning befunnits mindre fönponlig,
jrtdA786års riksdag erbjudit sig att frigifva densamma emot
.erhållande of en bestämd penningesomma. Han oek ständerna
kunde içke förenas om summans belopp öcb frågan förföll.
lEfler riksdagen lät ban på socknes tära mor utbjuda bränVJhpr-^
mrrttidot åt de gteskildå menighetema^ då .många skynede.
Fasv VI. I7.t 1 *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
