Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Wingqvist, O. Några Betraktelser öfver den Danska National-karakteren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•f m Ulage sedan fiirsviye« Ud ^ sil «lir del Uiia ocb
m-turliga svaret tillreds, att dess uppfattning ocb fraailillaisg
af fem tiden är himmelsvid t skiljd frän ea matt erfaring, men
Ir en verksam pånytt-skapelse, bvari nutidens ånde Tisar sig
i ett lef vande sammanhang med forntidens.
Bland de drag, hvarmed danska litteraturen utmarker
sig, är, såsom bekant, också den dramatiska dikten oeh ril
äfven sjelfva skådeplatsen. Dess egendomlighet ir afveu for
de nordiske grannfolken tillräckligt bekant, fir ett icke bär
beböfva särskild! sfbandlas.
I vetenskaperna kan denna egendomlighet iek« d starkt
afprägla sig; tänkandet sträfvar öfver bela veriden efter det
allmängiltiga, men i stil oeh behandling yttrar sig doek
omisskänneligt folkets egendomlighet. Vi ni derföre inrymma
hvad vi bäröfver kunde bafva att saga i vära betraktelser
öfver språket. Här torde vi icke böra hälla oss vid nägoa vias
tidsålder. Hvad uti språket satydt det danska folkets,
väsende, bar visat sig i alla dess utvecklingsperioder. De
biverkningar, som daaska språket under en läng sträcka af är
emottagk utifrån, bafva naturligtvis samkat sig till en allt
atÖrre och större samma; men det är ieke denna summa*
«tan sättet, hvarpå den blifvit upptagen, som här är
afgÖ-raade. Likesom intet djur, ingen planta kan und vam
främmande stoff, utan beberrakas af en visa assimtlatfansdrift*
»tan att derföre uppgifva sitt väsende; likasom den ena
men-«riekan ieke kan umbära att lära af den andra, men dock
behåller sitt ratta sjelf, just genom det. sätt* hvarpå bon gör
«let inhemlade tHl sin egendom, likaså ken ingen eatfa*
fortskrids i utveckling ulan att upptaga uägot of andra. Danska
språket har både i ordförråd oeb stil upptagit mycket af det
latinska, det grekiska, det franska, det eagelskå, det
italienska, ocb aldra mest af det tyska, men sättet för upptagandet
bar gjort det UU — danska. Så sannt Danmarks närvarande
fitlk ännu år danskar, oeb det ingalunda urartade, utan bc*»
ån aa tig i forUatt verksam national- utveckling, lika så säkert
är dst närvarande språket fullt så danskt, pom det någonsin
varit i en tidigafre period, oeh dertill innu mer innehållsrikt
•ek utveeklndt» Härmed neka vi alldeles icke, att både i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
