Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [68] Wergeland, Norges Konstitutionshistorie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KM Simon *> mm Riom tmnimiR.
kraft Delta medretande «Urktes, och Unken p( aidjligfaetea,
snart äfven nödvändighet af en ekiljsmessa väcktes genpm de
olyckliga krig, med åtföljande lidanden, 90m Danmarks
politik ådrog kåda länderna vid det 19:de århundradets början.
Folkets kärlek till Christian August, och dess missnöje öfver
de jnisstankar, som Danska regeringen kastade p& hans
förhållande vid Svenska revolutionen, bidrog att ^ossa banden
länderna emellan. Kielerfreden bröt dem alldel^ ^\$*b
Christian Fredriks sätt ntt begagna nationens harm ;!ew
fredsvilkor, oeb dess hat mot Svenskarne, gaf förbalundena
en rigt ning, aom ej kunde medgifva någon uppgörelse i godo
med Sveriges regering. Den sistnämnde Prinsen röner ej den
hästa behandling af Förf., som lemnar väl mycket rum åt ej
fullt bevisade, om ock troliga rykten; så t, ex. vid
Trond-bjems-resan. Afven Priasens personliga karakter behandlas
föga skonsamt; t. ex. vid besöket vid Kringeln under
samma resa.
Då Förf. inkommer på sjelfva Riksförsamlingens
förhandlingar, tecknar han först i raska och skarpa drag de
förnämsta personligheterna, å ena sidan Falsen, Sverdrup m. fl., i
den andra Wedel, Wergeland o. a. Med den oväld, som
Förf. härvid synes ha velat iakttaga, har dock ett och annat
förbastadt omdöme undfallit honom, som han sjelf återkallat,
såsom sid.’ 27 (2:a häft.), om Prost Schmidt. Med verkligen
dramatiskt lif skildrar Förf. de olika fraktionernas strider,
särdeles vid vigtigare frågor, såsom om en tacksägelse-adress
till Regenten (d. 18 April); om konungatitelns införande i
Grundlagen (d. 16); om gränsorna för riksförsamlingens
verksamhet (d. 19), egentliga utgångspunkten för partiernas strid;
om religionsfriheten, då en prest genomdref, att orden
"Kongen skal stedse have bekjendt og bekjeode sig til den
evangelisk-lutherske religion" oförändrade antogos (d. 4 Maj); om
nödvändigheten af Storthingets samtycke för att konungen
skulle kunna mottaga en främmande krona (d. 5). Med dessa
frågor var redan striden afgjord, "Bergpartiets" öfvervigt
öfver "Gironden" var bestämd, och konstitutionens så väl som
den yttre politikens rigtning kunde ej mera sättas i fråga.
Det var egentligen blott i de frågor, hvilka hadc
sammanhang med det framtida förhållandet till Sverige, som
partistrid, om man ens kan begagna detta ord, egde rum; i nit
för ffideroeslandets sjelfständighet, den måtte 9tå att vinna på
en eller annan väg, voro alla ense; detta nekar ej Förf., och
gör häruti alla opinionerna rättvisa. Till den II Maj går det
tredje häftet, således till det egentliga slutet af
konstitutions-arbetet. Sist följer «0 framställning af de sympathie? för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
