Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXI) - Notiser - England - Schweitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n«aM åU iftøAfcckaVdé orskW,sM ifrtffirigétt f^if^lC^ up^of ii détf
étèfà fÖVÄAaW/ éllifer sflnr t lèty^üÿ riifti ÎH?l*Aâf pideras1 karlkfeT.
Elf Mk* ÿdKtf&* tfllsfåKdfr pi âet nflribtfstè förknipphdt med dés«1
iMnllkta tééh irttélkrktåel#« tUtveéhlfitg.’ Dëttn’ Man artses sont en
huf-vitdshftøiifg, nëB fl* tcTrde I* nlKaVantfe fKl bestrid«’ densamma’.
Hfttfffè b«r SVéhd& historien kdiénift trll1 fié Iniiishp, ai‘it/nge’lV
g&toïki (iilflMI^t “ fiMriàd méd ahtfra’ llVideri, elfèr bloft ftàjphétnbVilK
En utförlig éetif sahiifeatfliângafldë skildrittg -—■ vî undantaga hor ta
sammandrag — finhes iché. N«Sr. fl Ir bat Va fdéflufit Sedan ou ryklbar
«ktfftøttfltaré ahAiffrkte", art bôckér både pl Dfcnskl ocb Svëtiskti vôttf
Ah1 dss eik fôéseglad skaft —; oeb likvll fat dessa nationers hfetöfia’ ert’
ging pS det nfifmaste fÖVbunden med rår egen. Materialierné vdrø
trîfVeirfatitn ymniga, mèh likt dè rika frakterna’ i ett obebodt Ecfeity
Icktirtadès de osatàTadé oéA‘ ütan hffgn.
t «fSeendè pl dè nôrdifcka rikértaV biStöria uppställde man défi
frlga: Hutn kàft fhmfljcfnas Ilder utéöna* i Danmark eller SVeflge,
éiifli* nVyckéf rnlsté bérd af ett slhbt öth tillförlitligt sv«> hårpi ?’
Fa’nnos ihgtf hedër^titTar i Sverige före I6:dé seklets början? Funnos
nlgfa dylika af Ilder i de tfa Tand? Hurudan à> BondésTlndet« oeb*
frildotbens bisföria r Sverige? Déssa frågor bafva ej kunnat pl ett
tillfrédstitlflahJé sitt bésvaVas. Det kan frågas: Afbjelper nårvaiahdé
A ri ft dëuhd brist? Till én stor del gör den det visserligen1, eïuirù
Förf. si s o rti philosophisch skrfff stlflSre ej kan jemrtföras med Vira égrta’
Hlfdåféckiiare i dét Sistförflutna, eflér nied Fransmännens i nåovärande
aékél. Ahd. Fryxéll år mer In flîtïg samtale oeb korrekt
hröiiike-skribédt, firt én stOé blfdatéckliaté^ Mån1 dltffdrar snåraVe fakta, Ih
ban anför motivér. I?an utikilrkér sig fökrtSm ligast i déu berlttaridé
delen af sîtf verkV fifln égeT iéké G’ibbons flytande stfl el JerÉt
limes kritiska skarpsinde. Haft« bufvud’saKlfga fOH jc rister ät o eh osökt
enkel li ét Ocb fultkoriilig fllrdloshéf. Hårigenoni talar han tîff lådarétfs
oförvillade k a ns la, såmt Vinner bldé lUns’ berirfdrari oå akthirig. Cfå
första’ delen af ha’nS: arbefé’ redan skidat 6 upplagor ocb de föTjä’Ode’
ett afpassadt antal, si Ir det utan tvifvel i anseende till dessa
vårdo-falla egenskaper bos den fosterländskt sinnade Författaren.”
En mlngd utdrag, sirdele* ur Oustsrf I:s historia, hvilken
erbjuder si mlnga jernnförelsepunkter med Englands Alfred deu Store,
bestyrka Roe. omdömen*
Selftwellz.
Gane ve, Okt, 1844.
En kedja af litterlra hågkomster ocb minnen, som sträcker sig
genom flera generationer, bar lirt oss anse en Rousseius, M:me de
S ta el s ocb Sismondis fädernestad sisom ett företrädesvis It
litteraturens idrotter egnadt samfund. Ocb ehuruvll det sista af dessa stora
ljus bortgltt efter cn lång lefnad af nyttig ocb bedrande verksamhet,
kan Geneve ännu berömma sig af att ega en samling af vetenskapsmän f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
