Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang till Frey 1844. No 1: Några ord i sammanhang med recensionen af Björlings Algebra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
form : en omständighet, som uppenbarligen 1 icke allenast gor
definitionerna på negativa qvant. och operationerna med dem
fullt begripliga, utan derjemte totalt undanrödjer alla
svårigheter vid dessa operationer. — Detsamma gäller om imaginära
qvaintHeter, endaéf med den åtskUfnad att begynnaren hvarken
feehéfver deras definition etter definitionerna på operationer med
dem > förrån han genomgått läran om 2:a gradens æqv. Det
gör dessförinnan tillfyllest att, såsom (sidd. 250 och 27S) skett,
Wott låta horiom veta att tecknet ± s/T£, när det någön gång
•visar sig i én 2:a grads æqvations x-valör, gifver en vink
derom att tvenne imaginära qvant. äro de som skota sågas
sa-tnfiera æqv. Hvtlka dessa imaginära qvant. äro [”huru de se
•Ét-*], får bau framdeles (i not. A vid bokens slut) veta. —
Här nämndes "rätt valda öfningsexempel.” Detta erinrat
Om ett uppenbarligen af missförstånd härflutet uttryck i
recensionen sid. 548, pemi ”1 anm. sid. 22 säges, att subtraotionen
^är oyerkställbar och ingen restkan finnas, när subtrahenden
’”år > minuenden, ehuru Förf. redan sid. 17 gifvit en regel för
•”verkställandet af subtraetionen äfven i detta fall, hvilken regel
”oékså på mångfaldiga ställen tillämpas.” — Man behöfver
allenast observera definitionen på Best sid. 4 så lydande: det Tal,
som utvisar huru mycket återstår af minuenden efter
subtrahendens bortta gning, fôr att inse den citerade
anmärkningens ovedersägliga rigtighet. -— Hvad åter beträffar det
påslåendet: att förf. skulle på sid. 17 hafva ”gifvit en regel för
verkställandet af subtraetionen äfven i detta fall”, så skall förf.
letalt upphäfva den villfarelsen genom denna regels bevis (eller
den på sid. 17 citerade not. 1), som jemte de öfriga här och
der i boken åberopade noterna kommer att tryckas i slutet af
den nu under presseti varande sednare Delen af läroboken. För
ufrigt tärer väl här knappt behöfva erinras, att begynnaren
siMeles icke kommer i frestelse att sammanblanda begreppet
<subtraetiv term med begreppet negativ q vantitet, då han ännu
sldng hört detta sednare uttryck. Och att regeln är rigtig,
vill väl ingen på allvar disputera? Eller är det icke sannt,
ntt så oftä söm t. ex. expressionen (sid. 17)
Za9b + 2ab9—4b*+ m*— 5ab* — a9+3cs—
r^a9b+7a9b^-Sa9—2ab9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
