Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang till Frey 1844. No 1: Några ord i sammanhang med recensionen af Björlings Algebra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vfil om förf:s sitt att uppställa sina reglor. Det vill nemligen
deraf synas, som skalle förf. haft för sed att, sedan han först
gifvit begynnaren någon knnskap om de särskilda slagen af
aigebr. q vant it et er, uppgifva en för hvaije slags qvantïfet
gäf-lande regel, men med uttryckligt förbud att tids vidare
anvfin-da den för andra qvant. fin t. ex. tal, längre fram återtaga
detta förbud och tillåta regelns begagnande för negativa men
icke för imaginära qvant. samt ändtligen upphäfva åfven detta
förbud: — i sanning! en rekommendabel beskrifning på en
Elementarbok i Algebra! — Rätta förhållandet är. det, att
(såsom förr är nämnd t) ända till sid. 97 endast handlas om tal,
hvårföre ock reglor uppgifvas endast för operationer med tal,
— utan alla ’förbehåll, inskränkningar och undantag*
När begynnaren sedermera iärer känna negativa och imaginära
qvant. och då får kunskap om att samma reglor gälla för
o-perationerna med dem, neml. så att definitionerna på
operationerna med dessa qvantiteter utgöras just af de förra
reg-lorna (med den lilla modifikationen jrörande. y/Zt) ; så måste
han ju tydligen, långt ifrån att fiima sig i det föregående bafva
varit onödigtvis inskränkt till reglor för blott tal, tvärtom
inse att denna ämnenas inbördes succession var till och med
ett nödvändigt vdkor för begripligheten af nyssnämnda defini*
tioner. — Att deremot vår Opponent tyckt sig der se ”en
mängd inskränkningar och undantag”, det kommer sig
uppen-barligen dels deraf, att han icke förstått iakttaga det för
möjligheten af ett rättvist bedömmande af en Elementarbok
oefter-gifliga vilkoret att försätta sig på begynnarens ståndpunkt,
och dels af den förut antydda förvilleken att anse både möjligt
och fördelaktigt att genast i början rycka an med regioma för
add. sobtr. &c. med qvantiteter, utan att besvära sig med att
låta räknaren veta hvad qmntitet är.
På sid. 548 anmärkes visserligen såsom ”något för
begyn-naren möjligen förvillande”, att samma ord (nemligenqvantitet)
har olika betydelse i olika kapitel, neml. tal ifrån sid.’ 10 till
sid. 98, derifrån till sid. 241 både tal och negativ qvantitet,
o. 8. v. Men meningen måtte der icke vara att klandra delta
och med deraf (säger jag) torde väl na mera intet mksförttåud Tarn
ntt befara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
