Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang till Frey 1844. No 1: Några ord i sammanhang med recensionen af Björlings Algebra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påtagligen rigtiga och af alla godkända Elementarförfattare
iakttagna sätt att gå till väga: såsom man kan se af ett annat på den
föregående sidan mötande uttryck, ”att man blott efterhand, i
”den mån som det blir nödvändigt, bör till förklaring upptaga
”och i kalkylen införa de andra slagen af qvantiteler” (d. v. s.
de negativa och imaginära). — Deremot synes billigheten for-’
dra, att Talaren hade räknat förf. till förtjenst att hafva på sid.
11 [der ordet ”Algebraisk qvantitet” första gången nämnes],
på sid. 97 [der ”negativ qvantitet” definieras], på sidd. 212 och
241 Jder uttrycken ”rationel och irrationel qvantitet” samt
”qvant. af irrationel form” förklaras] och på sid. 337 [der
”imaginär qvant.” definieras] begagnat sådana ordalag att
begynna-ren just derigenom undsluppit all Jörvillelse och erhållit full—
komtigen tydliga begrepp om dessa föremål.
Allt hitintills har förf. — såsom åfvan nämndes — ansett
ilg tala icke emot Recensenten utan, på bådas våra vägnar,
emöt den tertius intervenions, som Rec. låtit uppträda. —
ffrån och med sid. 549 talar Rec. uppenbarligen i eget namn :
och som i denna återstående del af recensionen dels några från
förfis åsigt och erfarenhet afvikande yttranden förekomma, dels
också ett eller annat misstag insmugit sig; så har förf. i
anledning deraf ansett sig för den goda sakens skull pligtig att
ännu tillägga några ord.
Rec. låter förf. rättvisa vederfaras för hans sätt att
framställa läran om qvadratrötter och medgifver sanningen af den
(sid. 549) ur läroboken citerade satsen om irrationela »qva^
t ioners satisfiering. Må det tillåtas förf. att dervid foga dét
tfUägg, att denna sats — som allt hitintills, så vidt förf*
kunnat förspörja, üti ingen lärobok hvarken hos oss eller i utlanw
det blifvit bestämdt enoncerad — förtjenar den största
upp-fnärksamhet. Man har vanligen åtnöjt sig med att blott göra
den alltför otydliga observationen, ”que les operations, au mor
yen desquelles on fait disparaître les radicaux, introduisent
des racines étrangères à la proposée” *); men man h&r $11-
*) Se t. «t. Garnier, Analyse Aljçebr. p. 338. — Boiiréên »Sån*’
ihHr1 si t*odt som intei ohi saken £ Hkasi FraHeOeur i felu Cosm rfeifs’à.*
och Müller i sin Element’ der jtritkm. u. Mg^ •Mmds* ‘1*trm‘
in de fleste endra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
