Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang till Frey 1844. No 1: Några ord i sammanhang med recensionen af Björlings Algebra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Wfa” fa« "W #7 t, m
fWVtftø*- b multiplieering med ^qnan fammer jp derpied
pj Ifagrç än til! "beteckningen’ Dfa vore d/ä plltför jfa,
jMep pé .aj|v9r taUdt: man bar länge, ppg drpgfa i Afaføsfa
Wfaj. ick« mi >Wgt definierade begrppp, Map tør fa. fapd
t. ex. Jecknet. velat utmfafa, aU det tal skqfl föfa* ypp?
fa qva^ratrelqp «r «, fa åter dermed menai sjelfva talet.
Vi4-blifver man dep förra meningen; sä förblir det obegripligt,
hyprföre map, icke i dpalysep fan bifahålja ett tepfan ftâdfaj
5prn t, ex. j/- 3, hyilfak dock (som vi pfa yela) i ep ^edr
Pfae tjd bljfvit derifrån banplyst. Ffa dpn åter., sopj fafar
depjsednere faigtep, fa det repløf påtagligt att ptt sådant
ttç-fan aldrig ffa begagnas, eftersom något tal icke fipnes som fa
qyadratrot ur t—3, — Hvartill skalidet (jena — tänker dfa
som blott vill teckna -t— alt, pålägga sjg förbud ipö1 tre&
-tçpkneps
(a + iyl’i)» och l(a + iy/Ti), då a Sr negativ,
begagnande i Analysen? föri den andre åler Sr orsakep
så naturlig*), att han finner dep förras fråga antyda brist på
erfarenhet af flen i Mathemptisk Anplys, orp någonsin,
högvig-tiga sanningen att ohjelplig confusion förorsakas af sømma
teq-kens begagnande för tvenne särskilda begrepp. —»- Men nog
härom: Rec. skall tvifvelsutan vid närmare besinning finna sig
villig att återtaga sitt här gjorda påstående, ja! att räkna förf.
till en icke ringa förtjenst, att hafva från begynnarens första
inträd«’på Analysens fält gjort honom van att varsamt omgås
nted, de algebraiska tecknen.
Reprsj derefter föjjande uttryck ”alt utröna och bevisa tf»|f
”allmänna egenskaper tillkommer snarare en Théorie des
Nom-’’bres, och hvad Algebran innehåller deraf är egentligen att
betrak tasom låtsatser” är åtminstone högst besynnerligt. Rea.
synes ju dermed yilja påstå, att taj-läran icke utgör en del af
Algebran! — Om, del förmenandet vore vetengkapljgen rigtigt j
så skulle sannerligen de, ordalag, förf. sid. 3 nyttjat och pvilfa
gifvit Rec, anledning till sitt uttgek, vpra alldeles ofprfaøpHgjy
T” “"“T“’• t f
Se t. px. Cttuéty* Exer*. de Mftl^en»* (1020) %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
