Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang till Frey 1844. No 1: Några ord i sammanhang med recensionen af Björlings Algebra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lien mlîlldess sà bTir’, 8r förhållandet diagonal! motsàtf ! dfc
bé-böfva intet forsvar. Déremot vägar forf. påstå , alt en tvår,
som inser å ena sidan nödvändigheten att vid första möjliga
tHffäfle gifva begynnaren något bestämdt begrepp om Algfebrans
förémål och å den andra de svårigheter, som vid en sådan upp-^
gift åro förknippade, bör råkna förf. til! godo att på det sätf^
som nyss antyddes, hafva löst denna knut. Dfet år påtagligt,
att någon (fullständig) Definition af Algebra hvarken bör eller
kan uppståitås på de första sidorna af en Elementarbok. Att
iöke eller förfrs mening varit att angifva en sådan, kan Utan
svårighet inses af ordalagen på ifrågavarande ställe. Men dej
oakt ad t kan medgifvas, att, till undvikande af allt möjligt
missförstånd hos begynnaren, en särskildt vidfogad not derom, att
Algebra i sin vidsträcktaste bemärkelse innefatlar mera än en
blött tal-lära, hade der varit på sitt ställe.
Rec. klandrar förf:s uttryck ”lihfiormiga” (termer),
sVafan-de mot ”semblables” i Franskan, såsom mindre egentligt. Ar
icke detta klander obehörigt? — Fransmannen säger ”sembla«*
bles” om ”likformiga” geometr. figurer: han kallar ock
”semblables” de termer, som förf. kallat ”iikformiga.” Om ock îçke
så vore, skulle förf. anse denna benämning högst lämplig, jusi
derföre att den omedelbart erinrar om termernas likhet i yttre
form. -— Förslag på något mera egentligt ut (ryck Torde svår-*
figen kunna uppgifvas.
Förf. har icke sagt (sid. 9), att qvoten af a och b ”tedi*
nas ihed”, utan att den ”är” a:b eller “ Rec. Udlarförf*
b
att han detta oaktadt längre fram sid. 49 (der läran om bråk
föredrages) bevisar, ”att etbråk är = qvoten af täljaren
dividerad med nämnaren,” Rec. haj* der tagit litet miste. ,1
”a
Itrdboken står bevist, alt hvar je bråk delar* är
ten af sin täljare och nämnare. — Förf. kan för öfrigt icke
undertrycka, att tadlet på detta stalle förefaller särdeles
pbe-hörigt. Den, som kommit i erfarenhet af de svårigheter, som
f’filementar-undervisningén möta vid öfvergångén från läran
om Hela tal till den om Bråk — för att icke. nu tala om det
vetenskapligén rigtiga i bokens plan på detta ställe — borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
