Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang till Frey 1844. No 1: Några ord i sammanhang med recensionen af Björlings Algebra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ié
■ttlja feâNti kyfbtty vhM upftfiiHkj âfén *<jt.
faéiilkoké-Mèt, drt tydRgt hise hHtl hyrenltigèd af en æqy. roéd en
ô-bØkiåf’sRifpét’sig fMhhyfsdlngèn al en âeqV. méd flere obëk.
ofefc ândtl^gètf hràH olikheten itfeflätf kännetecknen pä dessa
bîdàf itqtatJnnfSslågs grdd består.
ftlecfs derpå följande aninarkhing iSfimination med
användning af .... æqvationcrnas addition9* lemnar förf. i sitt väfde:
ät* Wtét kan pröfva deSs balt, om tan blott ögnar igenom de
feltéfeadë stfcllenä i lärobok eti. Samma gäller oin t venne
fore-gångtiä anftiärktfing&r, den eha Vid problemet 8Ô, den andra
Vid förf& än vis ning till probleibers uppställning i æqvaliôn,
äf-VfettäömÖiri antftâVknfrigetf (sid. 883) ’rörande tecknet -{-
framfor 2:a termen af ep binoms qvadral. ■— Hvad beträffar an-’
Aärkningen vhi prtibl. 25 sid. ÏÔ9, vill förf. blott fråga, om
det icke är tillåtet att åtätnera Krdpparnes verkliga tastigbefer
prdpörtionela tdot deras verkUgu vägstycken p& den
ifrågava-rtttitté tideri (bvilka de äfc itfåtte vara), d& man tält véta att
hastigheter och vågstycken stå i det ihbördes samband^ att
ötf^deii eAa kPöppfens ftäätfghét vore någon multipel eljerpart
af dfen ähdräs, så skutie Ock nÖdVåridigt den förras våg på
détt iftågavarattdc tiden tlitra Sinftnfa multipel eller part af den
sfednafees. —
Recfft påstående (sid. $53)» att 4- » * icke kam fltrnÜ*
Ä ^ ^ * tî
vffräe pât H* blifva ett qttaäraliikt (at9 gå vida mari çj vàt
rt ==±*/ ùth atiåe O for eft tat*9 härrör uppenbarligen^af
fÖ^hiiåtåtidb. rtet år jii t Värt öttf påtagligt, ätt man kan* till-
ds|a( n sådan* salör* alt * -j bür\tfi qvadHrtiMit’tai»«*’» Jbmfc
IB ik/Ot hèUt behag ti t irjïjjgifva (eü h ete tf undantagen)’: ^er är ic£e
* , 1 ■ n — i ’ ’ ‘‘ ‘
K. , . ».,t* . / , .i..- < .1 ► * ’ (Y.hm*1
en i:a grøds æqyation i afeeende pi n? Rfefe*. sykea fÖtf i ök
gpnblicket hafva fästat fanken endast vid Ae/t-Jak-valöre*
•i> * rfedattföré ângàëhdfe n irfriebdlifcf ‘ Vlis#-1
lrgéfcV fe#4 tfttfyckr^ SOtfT är tfog besynnerligt; men’ deroÄ kf
iékb -tÿi’ att^ bär ofedåi 1 Men sottf dfen inledès’ibed* dëndtdëî?
”M.’£30’ betkr det,: att tfrän vid rätt mänga tiltfaJTéri*îtffié*
’lWfbÖÄW afleëii^b pÄ’dfet föl,’Stfm’begå# gern öm ätt1
bldle r defeimsle* ï VäVdeV Sf Met *’*; så bdi» fort.
ttpp-lyky dmti trâèkHg’ itlk tequgvta* på det felt: sHaAfet.1
Sfe-dWiP dsr ’bllftrit» 4 4*«t<* Vägd^ ”»éraf kätf nhaU såWdåä vå^ä1
förvissad^ att cirkelns periferi måste rätteligen sägas Vfrä
5,i4i5Ôütggri MUêiemMf) Vl^lfe fel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
