Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang till Frey 1844. No 1: Några ord i sammanhang med recensionen af Björlings Algebra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belt vÎ88|, jungt ifrSn att Mande* tyäjfnui prisabeg^i^
naren lycklig att just genom den ledning, lian på delta stalle]
får, undgå all den vid nämnda öfvergång nog vanliga oyedan.*
Saken är för öfrigl alltför mycliet ele^ieqtâr att häp* böra,>
mera än nu skett, omröras: ett genomögnande af bokepa sjdd,:
** ock är tvifvelstdan tillräckligt ätt • rättfärdiga , förf:s
uis*fP- — -, v , ! .... ;■ -.i
Kec. yrkar, att ”methodcn att uppsöka största gçpi|enspmfmp,
divisorn hade bord t i korthet framställas.” — Delta erjmya^
förf. om Prof. Hills uttryck i recensionen af bokens ,l:a.tjupp^
lagi»*): ’We» sednare” (läran om max. Ncoioui. divisor) "ha?;
jo rf. med rätta uteslutit, emedan don bör höra till en högre*
kursr —
Rec:s uttryck, att förf. sid. 74 ”indelat Algebran i $;ne.
*delar, den ena innehållande theoremer den andra problemer”»
är litet missledande. Förf. säger, att vid utrönandet och
bevisningen af tals allmänna egenskaper förekomma två slqgs\
satser: theoremer och problemer. -—
Rcc. påstår^ att ”hyfsning af eqvationer med flere
pbe-”kanta förekommer på tvenne ställen neml. sidd. 80 och 145”
och att ”bäst hade varit att afhaudla deras hyfsning fullstän*
,4digt på förra stället tillsammans med eqvationers med en
o-”bekant.” — Det förra påståendet är så till vida ogrundadt;
att först på sid. 145 frågan em hyfsning af aeqvatidner med
flere obek. företages ; då deremot på sid. 80 blott visas, horn
bråk bortskaflas ur en æqvetion. [Der valdes med flit exempel
äf apqvalioner med flere obekanta, på det att begynn^eif ieke;
möjligen skulle erhålla ett för inskränkt begrepp om
metho-déaé artväbdborhét]. —’ Att åter, då fråga första gången ä#’
om æqvationers hyfsningdervid sam taga æqvationer med en*
och med flere obekanta, skulle åtminstone vara ett alldeles
nytt företag. Ingen har^ förf velerligt, hittills gjort försök
dermed: och i sanning tyckes icke låtig stunds besinning vara
nf nöden för att’inse, att ett sådant försök sku*le misslyckas.
Visåtrligen medgifvC8; att den på sid. 145 uppställda lagen
för hyfsning af aeqv. med flere obekanta är med den p& sid.
8$ anförda sä nästan ordagrannt densamma, ait bådas bop«;
ställning titl en vid «qvatious-läraus börjän tyckes vid flygtigt;
påseende vara ”alldeles ingen konst.” Men •— det. går anatt’
forföka. — Så mycket har förf. redan erfarit, aUbegynoare*
— just derföre attbvardera regeln står på sitt Ställe i före*’
niftg med passaqde exempel — n|ed särdeles lätthet oflh yedel
içke blptt fattar bå4a< innehåll, utan ock lår. nit bealämdlh
( * . \ ’ . ‘ : i
, :i *) Svensk« JLitUretiM^Mniiigeiis Thånmg^ åöW* . : "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
